På Tunet stickar de för en bättre värld

Saima Elgqvist gillar diskussionerna som uppstår vid stickningsbordet.
Saima Elgqvist gillar diskussionerna som uppstår vid stickningsbordet.
Marie Tisell (stående) från Röda korset leder arbetet.
Marie Tisell (stående) från Röda korset leder arbetet.
Mabobe Ebrahimi stickar en väst som ska till försäljning.
Mabobe Ebrahimi stickar en väst som ska till försäljning.
– Mössorna blir årets storsäljare, spår Marie Tisell.
– Mössorna blir årets storsäljare, spår Marie Tisell.
Runt bordet i servicehuset sitter 14 kvinnor och arbetar flitigt. Målet: Producera kläder att sälja för att göra världen bättre till en bättre plats.
– Om någon säger att handarbete är förspilld kvinnokraft, då reser vi oss som en kvinna, säger 87-åriga Saima Elgqvist.

Varje fredag samlas de i det stora vardagsrummet på Tunets serviceboende på Råckstavägen. I dag är de 14 kvinnor runt bordet – fler än vanligt.

De sitter tillsammans och handarbetar och alstren ger de till Röda korset. Den 24 november hålls en basar här där nyproducerade strumpor, mössor, västar och broderier finns till försäljning.

– Vi sålde för 9600 kronor i fjol. Då sålde vi många stickade påsar, men i år tror jag att det är mössorna som blir storsäljare, säger Marie Tisell från Röda korset, som leder arbetet.

Diskuterar världsläget

Fredagsträffarna är ett välkommet inslag i en vardag som kan vara enahanda.

– Vi sitter här och diskuterar världsläget och stickar, säger Saima Elgqvist som läser DN:s kulturdel och arbetar med en mössa om vartannat. Hon bodde på Bjärehalvön tidigare och ondgör sig över att konstmuseet Louisianas senaste utställning handlar om IT-kulturen.

– Den digitala världen är för dominerande, man skjuter undan det gamla för mycket.

Trots att hon har problem med ena handens tumme och pekfinger arbetar hon flitigt. Hon var själv med i kvinnoorganisationen Fredrika Bremer-förbundet tidigare och minns en tid när handarbete inte hade hög status. Angripet från flera håll och sett som ett slöseri med tiden.

”Reser oss som en kvinna”

– Man känner att man förbättrar samhället när man sitter här och stickar. Om någon nu skulle säga att det är förspilld kvinnokraft reser vi oss som en kvinna, säger hon med eftertryck.

Det bor både män och kvinnor på Tunet men runt bordet är det bara de sistnämnda som är representerade.

– Männen får gärna komma också, men det är inte så många som stickar…