Turister ska lockas ner i gruvhål

Ann-Christine Furustrand och Kristina Embäck, bägge (S).
Ann-Christine Furustrand och Kristina Embäck, bägge (S).
Härsbackagruvan när driften var i gång (arkivbild, ÖHF)
Härsbackagruvan när driften var i gång (arkivbild, ÖHF)
Stenmjölskvarnen, kallad "dödskvarnen", vid Isättraviken (arkivbild, ÖHF)
Stenmjölskvarnen, kallad "dödskvarnen", vid Isättraviken (arkivbild, ÖHF)
Omslaget till Fredrik Mogensens inventering år 1931.
Omslaget till Fredrik Mogensens inventering år 1931.
Härsbackagruvan 1931. Från gruvan ses en liten järnväg gå norrut, mot Isättra.
Härsbackagruvan 1931. Från gruvan ses en liten järnväg gå norrut, mot Isättra.
En modell av Härsbackagruvans alla gångar och schakt.
En modell av Härsbackagruvans alla gångar och schakt.
Härsbackagruvan, stora gruvhålet.
Härsbackagruvan, stora gruvhålet.
Allt som återstår av stenmjölskvarnen. I berget bakom finns ett insprängt lagerrum.
Allt som återstår av stenmjölskvarnen. I berget bakom finns ett insprängt lagerrum.
Kristina Embäck (S) och Ann-Christine Furustrand (S).
Kristina Embäck (S) och Ann-Christine Furustrand (S).
Skyltarna vid gruvorna är i många fall gamla och oläsliga.
Skyltarna vid gruvorna är i många fall gamla och oläsliga.
Isättragruvan har blivit ett tillhåll för ungdomar.
Isättragruvan har blivit ett tillhåll för ungdomar.
Isättragruvan. Det här utrymmet är egentligen kolsvart, men fotografen använde blixt.
Isättragruvan. Det här utrymmet är egentligen kolsvart, men fotografen använde blixt.
Glöm Minecraft.
I Österåker hackades det friskt i berget redan för hundra år sedan. Nu vill socialdemokraterna rusta upp ett par av kommunens gamla gruvor och locka dit turister.

– Jag fick idén när jag såg filmen ”När järnvägen kom”*, säger Kristina Embäck (S), 2:e vice ordförande i Österåkers Kultur- och fritidsnämnd.

– Jag tänkte: Varför rustar vi inte upp gruvorna så att de går att besöka?
I en motion till fullmäktige föreslår hon därför att både Härsbacka- och Isättragruvan, bägge belägna strax söder om Skärgårdsstad, rustas upp så att ”de kan bli attraktiva turistmål under sommaren med guidade visningar”.

– Gruvorna ligger ju bara där, men det är inte så många som känner till dem, säger hon.

Minst 15 gruvor och stenbrott

Faktum är att gruvnäringen sysselsatte rätt många i Österåker under förra seklet. I dokumentärfilmen ”När järnvägen kom”, som handlar om Österåker de senaste 100 åren, nämns nio gruvor i kommunen. Enligt statliga SGU var de ännu fler, åtminstone 15. Fast egentligen handlar det i samtliga fall om stenbrott, åtminstone på geologspråk, även om flera haft både gångar och schakt.

– Gruvor brukar man framför allt kalla underjordsverksamhet där man bryter metallrika mineraler, förklarar Erik Jonsson, statsgeolog vid SGU.

I Österåker bröt man inte malm för att komma åt metaller, utan främst fältspat och kvarts som maldes för att användas till bland annat glas- och porslinstillverkning. På Kulturarv Stockholms webbsida kan man läsa att den första upptäckten av brytvärd fältspat i Österåker gjordes år 1885, i Svinninge, och att kvartsen även användes till radiotillverkning under det tidiga 1900-talet.

Härsbacka störst och djupast

Bland gruvorna runt Svinninge, Margretelund och Flaxenvik/Skärgårdsstad var Härsbackagruvan den största och djupast – cirka 130 meter.

För att få en känsla av hur djupt det är kan den som spelar det populära spelet Minecraft hacka sig ned precis 130 block i marken och känna hur det svindlar när man tittar ner.

Minecraft på riktigt i Österåker?

Österåkers hembygd- och fornminnesförening har tidigare skildrat hur det började när Härsbacka blev platsen för Sveriges tredje största fältspatsgruva. En anställd vid Margretelunds herrgård rensade ett dike år 1890 och hittade då några ovanliga stenar som han rapporterade om till sin arbetsgivare.

Året därpå, 1891, startade brytningen. Gruvan var sedan igång i mer än 50 år, längst tid av alla stenbrott i kommunen och som mest arbetade omkring 75 personer där.

”Dödskvarnen” i Isättra

Brytningen gjorde ägarna rika, men många arbetare drabbades av stendammslunga (silikos) och dog i förtid. Inte för inte kallades stenmjölsfabriken som låg vid Isättraviken vid nuvarande Skärgårdsstad för ”Dödskvarnen”.

I dag är marken där Härsbackagruvan ligger privatägd och inhägnad med stängsel. Skylten som berättar om gruvan är precis som de vid Isättragruvan och stenmjölskvarnen i stort sett oläslig.

Vid Isättragruvan är stängsIet trasigt och mycket tyder på att det blivit ett häng för ungdomar.
– Man borde åtminstone snygga upp och säkra området. Som det ser ut nu är det inte bra, säger Ann-Christine Furustrand (S) oppositionsråd.

 

*Dokumentären ”När järnvägen kom” av Roger Persson hade premiär i januari. Den kan ses via kommunens webbsida och kommer även att visas vid tre tillfällen på Facklan i april och maj.

Fakta

Österåkers gruvor och stenbrott

1. Siarö: Mindre fältspatsbrott, brytning skedde i slutet av 1800-talet. (100 ton fältspat år 1896)

2. Vindsjön: Pegmatit. 400 m norr om sjön har ca 100 m x 20 m brutits till någon meters djup.

3. Gruvdalen: Fältspat, kvarts. 10 x 10 m stort och 10 m djupt.

4. Isättragruvan, även kallad Källargruvan: Fältspat, kvarts. Pegmatiten upptäcktes i samband med en brunnsgrävning 1917 och brytning pågick 1918–1927 då 37 679 ton fältspat och 25 369 ton kvarts utvanns.
Gruvan är 60 m lång, dess maxbredden 25 m och djupet 78 m. Har även tre gångar där försöksbrytning gjorts: Stall-, Dyng- och Dränggruvan. Användes efter nedläggningen som oljelager.

Fältspat

5. Idmansgruvorna: Fältspats, kvarts. Idmansgruvorna är upptagna i två parallella, ca 50 m långa och ca 5 m breda pegmatitgångar omkring 100 m öster om Idsätragruvan.

6. Härsbacka: Kvarts- och fältspatsgruva. Levererade fältspat till bl a Gustavsbergs porslinsfabrik och är den tredje största pegmatitgruvan i Sverige genom tiderna.
Brytningen tros ha startat 1896 och pågick fram till 1946. Totalt bröts 106 500 ton fältspat och 232 000 ton kvarts här. Gruvan är ca 200 m lång och som mest 37 m bred. Djupet är mer än 120 m. 1947-1980 användes den nedlagda gruvan som beredskapslager för ca 160 000 ton eldningsolja.

7. Valsjön: Två mindre pegmatitbrott.

8. Rydbo. (Rydbokrossen) Bergtäkt. Ca 800 m lång, 200 m bred och upp till 10 m djup. (NCC AB)
Har sedan 1970-talet använts till hus- och vägbyggen i Storstockholmsområdet. 2002 beräknades att sex miljoner ton berg dittills brutits i bergtäkten.

9. Svinninge/Yttersberg: Fältspatsbrott. Brytningen skedde från slutet av 1800-talet till 1917 av företagen Rörstrand AB och Skandinaviska gruv- och mineralgödnings AB. 60 x 20 m stort, ca 50 m djupt. Över 27 000 ton fältspat brutet här.

10. Svinningegård: Litet pegmatitbrott.

11. Lervik: Fältspat, kvarts. Brytning i omgångar 1896–1912, nära stranden mot Trälhavet. Det största brottet var 45 m långt, 5–10 m brett och 38 m djupt, men alla brott är helt igenfyllda numera. Totalt utvanns 8 041 ton fältspat och 1 918 ton kvarts här.

12. Svinningelöt: Tre mindre pegmatitbrott.

13. Svinnings 1-3: Tre mindre pegmatitbrott.

14. Karlberg 2: Två mindre pegmatitbrott.

15. Svinningehöjden: Två pegmatitbrott, runt tio meter långa och några meter breda.

Pegmatit=Bergart som består av mycket stora mineralkorn, främst fältspat och kvarts.

Källa: SGU

Härsbacka 1931

När Härsbackagruvan kartlades och inventerades 1931, 15 år innan brytningen upphörde, konstaterade man att den var 128 meter djup.

Förrättningsman Fredrik Mogensen skriver:
”Den brytvärda fältspaten uppträder tillsammans med stora kvartsmassor som en utbildningsform av pegmatiten. Pegmatiten inom området uppvisa för övrigt ett stort antal växlande utbildningsformer, vilket i högsta grad komplicerar och försvårar geologien, allra hälst som ofta nog diffusa övergångar mellan de olika pegmatittyperna kunna iaktatagas. Fältspaten är rödlätt kalifältspat”.
”För malning av en del av en del av de olika produkterna finnes ett malverk omkring 1 kilometer från gruvan, vid havsstranden varest även utlastningsanordningen äro belägna. Gruvans normala årsproduktion kan uppskattas till 20 000 ton brutet berg, varav 4000 till 5000 ton fältspat och 8000 – 10000 ton kvarts.

 


Den som är intresserad av att veta mer om kommunens alla gruvor kan vända sig till Österåkers Fornminnes- och Hembygdsförening (ÖHF). De säljer material från sin tidigare utställning om gruvbrytningen i kommunen (”Gruvbrytningen i Österåkers socken under 250 år”).