Ettorna på Spånga gymnasium utan datorer

På Spånga gymnasium har ettorna fått klara sig utan datorer sedan terminsstarten.
På Spånga gymnasium har ettorna fått klara sig utan datorer sedan terminsstarten.
På grund av en överklagad upphandling stod Stockholms gymnasieskolor utan datorer till ettorna när terminen drog igång. På Spånga gymnasium får eleverna vänta ännu en tid – och skolan får anpassa undervisningen tills dess.

I onsdags kunde Dagens Nyheter avslöja att Stockholms stads nya skolplattform som kostat 650 miljoner kronor inte fungerar. Nu kan Mitt i berätta om ytterligare ett IT-haveri: Tusentals gymnasieelever på kommunala skolor i Stockholms stad står utan datorer i månader.

Efter att upphandlingen av datorer till Stockholms kommunala gymnasieskolor dragit ut på tiden står de flesta nya eleverna i årskurs ett utan. 7000 datorer har försenats till drygt 20 av stadens 28 gymnasier.

– Ingen leverantör klarar av att leverera samtliga datorer till eleverna på samma gång så vi har fått göra en prioritering. De sex, sju skolor med störst behov har fått datorerna först. Det är skolor med teknik- och informationsprogram, säger Peter Lyth, gymnasiedirektör i Stockholms stad.

Spånga gymnasium är en av de drabbade skolorna, och där väntar ettorna fortfarande på att få sina datorer.

– Vi har fått information om att vi får våra datorer inom kort, och eleverna är informerade. Visst får det konsekvenser, men vi visste om det i förväg och har anpassat vår undervisning, säger Tanja Sikiric, administrativ chef på Spånga gymnasium.

 

Vet inte hur de ska göra prov

Emma Kostrubala, 16 år har just börjat samhällsprogrammet med inriktning miljö på Norra Real. De har inte fått några datorer ännu och Emma upplever att det främst drabbar lärarna som nu måste samla in allt material för hand istället för elektroniskt. Och planera andra sätt att genomföra prov.

– Jag är ju van sedan grundskolan för där hade vi inte datorer i undervisningen på samma sätt, säger Emma. Sen har ju många telefoner och de kan vi ju använda om det behövs. Men då krävs det ju att man faktiskt har en telefon, och det har ju inte alla.

Mycket skjuts upp tills datorerna kommer

Emma Kostrubala, gymnasieelev

Hon menar att det är lite snurrigt och att det verkar som att lärarna inte riktigt vet hur de ska hantera situationen. Till exempel vet inte Emma hur de ska göra sina prov nu.

– Det är lite jobbigt att inte veta. Det är ju rätt stor skillnad på tio minuters muntligt prov och fem sidor skriftligt till exempel, säger hon. Nu verkar det som att mycket skjuts upp till dess att datorerna kommer.

Tidigare leverantör överklagade beslutet

Återstående skolor kommer att få sina datorer under oktober månad. I vilken ordning datorerna distribueras i skolorna bestäms av logistiska skäl.

– Rektorer har vetat om det här sedan innan sommaren och har kunnat planera. Kurser som kräver datorer har man kunnat senarelägga under året. De elever som börjar gymnasiet ska gå där i tre år och det handlar om två och en halv månad utan datorer.

 

Emma Kostrubala Ramberg har just börjat på Norra Real och är en av de tusentals gymnasieelever som inte fått sin dator.

Emma Kostrubala Ramberg är en av tusentals elever som inte fått sin dator. Foto: Klara B Orreteg

I slutet 2016 bestämde sig Stockholms stad efter den senaste upphandlingen att leasa datorer till gymnasiet från Fujitsu. Men HCL som tidigare haft avtalet överklagade beslutet både till förvaltningsrätten och kammarrätten och menade att staden kringgått sina krav.

I december 2017 avslog kammarrätten överklagan och gav Stockholms stad rätt.

Behöver staden ha med risken för överklagan i tidsmarginalen för en upphandling?

– Det hade man i det här fallet men det var inte tillräckligt.

Behöver bli bättre på kravformulering

Senast datorer upphandlades till skolorna var för sju år sedan när staden införde principen att varje elev på gymnasiet skulle ha varsin dator.

– Det gamla avtalet var mer låst för vi hade inte med oss att olika program kräver olika typer av datorer. Nu har vi uppnått bättre flexibilitet i upphandlingen men behöver jobba med tidsaspekten.

Hur ska ni se till att det här inte händer igen?

– Vi behöver bli bättre på att uttrycka våra behov till specialisterna som sköter upphandlingen och de behöver bli bättre på att förstå våra behov.