Tystnaden – allt svårare att hitta

Trafikbullret från E18 är ständigt omdiskuterat i Danderyd.
Trafikbullret från E18 är ständigt omdiskuterat i Danderyd.
Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på psykologiska institutionen, SU.
Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på psykologiska institutionen, SU.
E18 är ständigt omdiskuterad i Danderyd. Inte minst på grund av det buller som trafiken från den genererar.
Men att få ett hälsosamt ljudlandskap handlar inte bara om att ta bort allt buller.
Snarare handlar det om att skapa en miljö där vi hör och förstår varje enskilt ljud.
– Jag kan faktiskt tycka om ljudet av en motorsåg på avstånd, säger Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på Stockholms universitet.

Danderyd, Vallentuna, Vaxholm, Täby och Österåker. Kommunerna som förut låg lite mer i Stockholms utkant blir i snabbt tempo allt mer urbana.

Ett värde som hotas när hus, bilar och människor blir fler är de tysta miljöer som hittills varit självklara. Det är en utmaning för samhällsplanerare att bevara en sund ljudmiljö menar Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

– Det gäller att få in ljudlandskapet redan i planeringsstadiet och tänka att ljud också är ett designelement. Var ska man till exempel lägga kaféer, lekplatser och vägar? Och hur mycket grönyta behövs mellan?, säger han.

Viktigt att bevara tysta platser

Han konstaterar att allt färre människor får möjligheten att uppleva riktig tystnad. Precis i enlighet med det EU-direktiv som uppmanar till att skydda tysta miljöer menar han att den kvalitén är viktig att bevara för framtidens människor.
Samtidigt finns en inbyggd konflikt där han kopplar ihop den ekonomiska utvecklingen med ett samhälle som låter allt högre.

– Urbaniseringen driver den ekonomiska utvecklingen och den innebär mer människor och mer trafik. Bilismen är ett stort problem. Även om varje enskild bil kanske blir tystare blir bilarna fler. Varje enhet som bullrar multipliceras med resten och summan blir högre. Allt det här är som ett ekorrhjul som vi har svårt att ta oss ur, säger han.

Ekonomiska intressen får styra

Visst finns riktlinjer som ska skydda oss från buller. Men ofta är det ekonomiska intressen som får styra. Enligt Östen Axelsson har forskningen kring ljud ensidigt fokuserat på buller under 1900-talets senare hälft. Nu vet man mycket om hur buller påverkar människor. Till exempel är det bevisat att människor blir sjuka av buller. Det finns till och med forskare som ska ha visat att ett antal dödsfall helt berott på buller. Allt det här kan tydligt kopplas till samhällskostnader.

När det gäller hur vi påverkas av tystnad eller bra ljud vet vi mindre.

– Det finns väldigt lite forskning om tystnad. Det behövs men det krävs politiska incitament, säger Östen Axelsson.

Själv vill han inte kalla sig bullerforskare. Han talar hellre om ljudmiljökvalitet och har gjort en del forskning i hur ljud påverkar oss.

Ett resultat är att människor känner sig trygga, inte nödvändigtvis när det är tyst, utan när man kan urskilja ljud från varandra.

– Jag gjorde en enkät vid Hornstull där trafikbruset ligger som en matta. Där ser man människor som går förbi. Men man hör dem inte, de är som spöken som går förbi. Det skapade otrygghet. När jag gick ner i Tantolunden ökande människornas känsla av trygghet, där kunde de olika ljud urskiljas från varandra och man förstod vad de var.

Ljud uppfattas på olika sätt

Vidare konstaterar han att olika ljud uppfattas på samma sätt av de allra flesta – naturljud uppfattas som positivt och avkopplande av de flesta medan väldigt få säger sig gilla trafikbrus.

Varför det är så vet man inte. Men Östen Axelsson har en tes.

– Ljud är meningsfulla. De är information som berättar något.

Därför, menar han, kan något som är oljud för någon vara ljuv musik i en annans öra.

– Jag kan faktiskt tycka om ljudet av en motorsåg på avstånd. Det är hemma för mig och betyder att det arbetas och kommer att finnas ved på gården till vintern, säger han.