De räddade påkörd kattuggla

Tina Söderbergs och Anders Fredblads hjälp räddade kattugglans liv.
Tina Söderbergs och Anders Fredblads hjälp räddade kattugglans liv.
Tina Söderbergs kärlek till djur blev en svårt skadad kattugglas räddning. När hon såg fågeln ligga tilltygad på vägen vände hon om och körde i över en timme för att skaffa hjälp.
Nu har ugglan släppts fri – och återförenats med sin partner.
– Den var tapper och kämpade för att leva, säger Tina.

Tina Söderberg, 27, satt i bilen på väg hem från jobbet när något plötsligt dök upp i strålkastarljuset, i höjd med Fresta i Väsby. Hon lyckades väja och i ljusskenet syntes något med fjädrar.

– Då bestämde jag mig för att vända om och ta en närmare. När jag gick ut på vägen så flyttade den inte på sig utan satt upp och hade huvudet ner, säger Tina Söderberg.

Hon tog av sig jackan och lindade in vad som visade sig vara en påkörd, svårt skadad kattuggla – och nu började en kamp på liv och död.

Hjälpen fanns en timme bort

Klockan var strax efter halv tio på kvällen och närmsta djursjukhus hade stängt. Tina ringde därför en vän i Väsby som kom till undsättning och hjälpte till att ringa efter någon som kunde rädda ugglan.

Det visade sig att hjälpen fanns på Ingarö, Värmdö – mer än en timmes bilresa bort.

– På vägen dit så trodde jag att den hade dött. Jag och min kompis hade en väldigt tung stund i bilen de sista minuterna innan vi kom fram.

Hoar för att hitta sin partner

Anders Fredblad, viltrehabiliterare och djurvårdare på ideella verksamheten Grönskans viltrehabilitering, berättar att det var beckmörkt när de kom fram.

– Då var ugglan i riktigt dåligt skick, fullkomligt livlös. Jag gav den smärtstillande och lite druvsocker och då började den piggna på sig.

Efter några dagars rehabilitering kunde ugglan sätta sig upp och i söndags ansågs den tillräckligt stark för att släppas ut i det fria – där en troligtvis mycket orolig partner väntade.

Den flög i väg så vackert

Anders Fredblad

– Kattugglor har alltid en partner, så det var viktigt att släppa ut den på samma plats som den hittades. De hoar efter varandra och så de hittar varandra snabbt igen. De håller alltid ihop, säger Anders Fredblad och fortsätter:

– Den flög i väg så vackert.

Hyllar viltrehabiliteraren

Tina Söderberg var inte hemma i Märsta förrän strax efter halv ett på natten.

– Det blev en lång omväg hem, skrattar Tina. Jag älskar djur och har grubblat i några dagar över hur det gick, så det känns fantastiskt att den klarade sig. Det var det bästa slutet man kunde önska sig.

Hon ser sig inte som en hjälte utan väljer i stället att hylla Anders Fredblad.

– Han är fantastisk som ställer upp och gör allt det här ideellt. Det är han som har räddat den, jag tog bara dit den.