Unga ratar ensemblespel

Strängstyrkans yngsta medlem är 13. Den äldsta 29. Här syns orkesterledaren Kalman Oláh och förstaviolinisten Cecilia Sporrong.
Strängstyrkans yngsta medlem är 13. Den äldsta 29. Här syns orkesterledaren Kalman Oláh och förstaviolinisten Cecilia Sporrong.
Ungdomsorkestern Strängstyrkan krymper.

– Det är ett helsike att hitta ungdomar som kan spela, säger Kalman Oláh, grundare och orkesterledare.

På kulturskolan känner man av samma vindar.

Tyresös kulturhus Kvarnhjulet sjuder av liv. I ett rum övas det på en dansshow, i ett annat spelas det schack. Ungdomsorkestern Strängstyrkan, eller The String­alongs som de heter när de uppträder utomlands, håller till i Folbrinkssalen.

Fem violinister, en cellist, två elgitarrister, en bas­gitarrist, två flöjtister, en syntspelare och en trummis tar sig för första gången an Drottningholmsmusiken och de varma tonerna sprider sig i kroppen.

Repertoaren som de övar in till nationaldagsfirandet i olika köpcentrum heter ”Från Roman till Robin”, där den förste är 1700-talskompositören och den andra en av 2000-talets största svenska popstjärnor.

– Det är vår grej. Vi bjuder på det bästa svensk musik har att ge. Klassiskt, Abba, Europe och dagens moderna hits. Fast ibland hittar vi förstås pärlor från andra länder också. När vi var i Ungern sist blev det mycket potpurrier på ungerska godbitar, säger orkesterledaren Kalman Oláh.

Trots god sammanhållning, mycket skämt och roliga resor till bland annat Sidneys operahus och Disneyland i USA har Kalman Oláh de senaste åren sett sin orkester bli mindre och mindre.

Nu är den så liten att det snart inte går längre.

Ska det bli riktigt bra och mäktigt ljud behövs det dubbelt så många på varje instrument som de har i dag, tycker han.

– Många har blivit proffsmusiker, flyttat och fått barn och vi hittar inte ersättare. Nu tar vi till och med ungdomar som inte är mogna, för det är ett sjuhelsike att få tag i någon, säger Kalman Oláh.

På Kulturskolan i Tyresö har man noterat samma förändringar. Visst har man orkestrar, men de är inte lika stora som förut. Andelen elever som spelar ett instrument är något större än för tio år sedan, men fler elever spelar bara en kort tid.

– Det är i alla fall den magkänslan jag har. Om det är så här över hela Sverige kan jag tänka mig att orkestrarna får svårt för att rekrytera folk i framtiden. Att spela i en orkester kräver mycket övning, men ungdomar i dag är vana vid att allt ska gå så fort och är lite otåliga, säger Bengt Elmerstad, administrativ chef på Kulturskolan.

Kalman Oláh tror inte att Sverige står inför en orkesterdöd, även om det är ett bekymmer att få håller ut och övar så att de lär sig spela efter noter.

19-åriga Cecilia Sporrong som spelar första fiol och sjunger säger att Strängstyrkan var det som fick henne att fortsätta.

– När jag gick på högstadiet tyckte jag att det var jättejobbigt och nästan pinsamt att gå omkring med fiolen, men jag harvade på ändå. Men efter att jag började spela i Strängstyrkan blev det utmanande och jättekul. Det är superviktigt med inspirerande ledare som Kalman, säger hon.

Det är superviktigt med inspirerande ledare som Kalman.Cecilia Sporrong violinist

Fakta

Fler spelar – men inte i orkestrar

Gitarr, elgitarr och piano är alltid populära, medan trenderna mellan blås- och stråkinstrumenten varierar, just nu är det fördel för stråkinstrumenten.Källa: Kommunala musikskolan Tyresö