Ungdomars berättelser om flykt blandas med musik

Annelie Drewsen med några av ungdomarna som har skrivit om hur det var att skiljas från sina föräldrar under flykten till Sverige.
Annelie Drewsen med några av ungdomarna som har skrivit om hur det var att skiljas från sina föräldrar under flykten till Sverige.
Stabat Mater av Karl Jenkins är ett musikstycke som handlar om Jungfru Marias lidande när hon såg sin son Jesus plågas.

När Vällingby församling framför verket i Ängbykyrkan varvas musiken med texter av ensamkommande flyktingbarn, som skrivit om hur det är att tvingas skiljas från sina föräldrar.

– Texten är från 800-talet och har tonsatts av väldigt många kompositörer och den framförs ofta runt påsken. Texten handlar om Maria, Jesus mamma, och om hur hon kände när hon såg sin son lida, säger Mats Stenlund, organist i Vällingby församling.

Det var när Vällingby församling började reflektera över hur sådana här känslor tar sig i uttryck i dag som de fick idén att komplettera musiken med texter.

– I vår tid är det väldigt många ensamkomna flyktingbarn som har samma upplevelser fast från barnets sida, säger Mats Stenlund.

Han kontaktade nyinflyttade Spångabon Annelie Drewsen, som både är frilansande journalist och har daglig kontakt med ensamkommande flyktingbarn i sitt arbete som lärare på Tensta grundskola. Men det var i rollen som författare som hon kontaktade nyanlända elever på Hjulsta grundskola och Tensta gymnasium.

– Jag frågade om de ville dela med sig av sina upplevelser, berättar Annelie Drewsen.

Och det var det många som ville. Ungdomarna, många från Somalia, fick skriva om allt från hur det var innan kriget till hur det var att fly och hur det var att skiljas från sina föräldrar – men också om framtidsdrömmar.

Mats Stenlund var med under en av träffarna.

– Det var fantastiskt, det var självklart massor av dramatiska texter, men också mycket fnitter och skratt om det som handlade om framtiden, om att träffa någon snygg tjej eller kille eller vad man vill jobba med, säger Mats Stenlund.

Förra lördagen framfördes musikstycket framför en närapå fullsatt Sankt Tomas kyrka i Vällingby.

– Det är tolv satser i verket och mellan satserna så läste vår kyrkoherde Magdalena Ljunggren texterna, säger Mats Stenlund.

Det var en stark upplevelse för både honom, Annelie Drewsen och övriga besökare. Flera av ungdomarna som bidragit med texter var med i kyrkan.

– Man såg att många blev väldigt berörda. Det är väldigt jobbiga saker som ungdomarna berättar om och då är det bara en kort episod i deras liv som berättas, hur är det inte då att faktiskt ha gått igenom det här. Samtidigt är de precis som vilka ungdomar som helst som åker skejtboard, kollar på sina mobiler och har lite svårt att sitta still i kyrkan. Det är häftigt att se den styrkan hos de här unga människorna som har varit med om fruktansvärda saker, säger Annelie Drewsen.

Den 10 april ska verket framföras i Ängbykyrkan i Bromma. Stråk, slagverk, horn, orgel och oboe står för det instrumentala och tre solister sjunger om Marias lidande. FörutomSankt Tomas kammarkör och Ängby Motettkör, medverkar två sångsolister: mezzosopranen Anna Sander och altsolisten Dafna Dori.

– Det är en väldig blandning mellan västerländsk och österländsk musik, säger Mats Stenlund.

Han har svårt att definiera framträdandet, som är ungefär en timma och 20 minuter lång.

– Det är ju en konsert, men samtidigt ett dokumentärt reportage, en konfirmation och en gudstjänst. Det går att betrakta det här från så många olika håll.

Fakta

Utdrag ur ungdomarnas texter

Från temat Kriget:

En dag kom tre män till oss och tog fram gevär och sköt min bror. Det var den värsta dagen i hela mitt liv. Jag kunde inte föreställa mig att någon skulle komma och döda min bror. Jag vet inte varför han blev dödad.

En dag när jag kom hem från skolan sa mamma att jag måste fly. Livet var farligt. Jag måste åka. Hon kramade mig. Hon grät inte. Hon tänkte på mitt liv. Det var ett snabbt beslut.

Från temat Flykten:

Under en lång resa gick vi igenom hemska upplevelser. Till slut kom vi fram till Libyen. Där stannade vi en period. Sedan skulle vi ta en båt. Jag var den första som klev i. Så fort jag satte i foten kom polisen. Alla sprang. Mamma och mina syskon kom inte med. Jag tittade bakåt och kunde inte se mina syskon och min mamma. Båten åkte. Jag började skrika och gråta. Ingen såg att jag skrek och grät, alla tänkte på sina egna problem. Sedan dess har jag inte sett min mamma och mina syskon.

Från temat Mamma:

Jag har svårt att klara mig utan henne efter allt jag har gått igenom – en lång resa och hemska upplevelser. Jag har fortfarande svårt att leva här. Jag vet inte hur min framtid kommer att se ut. Jag vet att jag har allt, men det som fattas är min mammas kärlek.

Mamma, lever du? Jag lever.

Från temat Sverige:

När jag började skolan blev jag rörd. Läraren sa: Välkommen hit! Vad heter du?