Unikt eldtempel öppnar i juni

”Lokalen är precis lagom. Nära till pendeltågsstationen. Vi har haft tur”, säger prästen Andaz Hwaize.
”Lokalen är precis lagom. Nära till pendeltågsstationen. Vi har haft tur”, säger prästen Andaz Hwaize.
Ett zoroastriskt eldtempel slår snart upp portarna i Sollentuna.

Helgedomen är det första i sitt slag i Sverige.

– Det är det första nyöppnade kurdiska eldtemplet på 1 000 år, säger prästen Andaz Hwaize.

I en gammal lagerlokal mitt i den framväxande nya stadsdelen längs Turebergs allé i Sollentuna ska eldtemplet stå. Allt är ännu inte färdigt, men invigningen är planerad till den 9 juni i år.

– Lokalen är precis lagom. Nära till pendeltågsstationen. Vi har haft tur, säger Andaz Hwaize.

Bakom predikstolen i ceremonidelen av templet hänger den klassiska symbolen för zoroastrismen, en snidad örn i trä med en cirkel i mitten och en from man över vingspannet. Symbolen har stora likheter med den syrianska flaggan.

– Vi delar samma ursprung och grundsymbolen, den mesopotamiska solen, är densamma, säger Andaz Hwaize.

I det andra av de två rummen som kännetecknar helgedomen håller ett eldrum för meditation på att anläggas. De fyra elementen är centrala i den zoroastriska tron.

– På grund av svenska regler har vi bara tillstånd att ha en vanlig eldstad. Så eldtemplet är mest av det symboliska slaget. Någon gång i framtiden hoppas vi kunna bygga ett riktigt tempel.

Andaz Hwaize berättar att processen att förverkliga drömmen om ett eldtempel började för 25 år sedan. Det var dock först 2011 som trossamfundet godkändes av regeringen. 3 000 personer skrev på en namninsamling för att få till den församling som nu står som huvudman för eldtemplet i Sollentuna. Vid årsskiftet fick man tillgång till lokalerna.

– Vi är de första i världen som fått tillstånd att öppna ett kurdiskt eldtempel på 1 000 år. I Kurdistan har vi inte fått tillstånd att existera. Så det här är en historisk händelse och en politisk markering.

Enligt Andaz Hwaize har zoroastrismen dragit till sig många kurder i Sverige

– Vi är en växande religion. Vår livsåskådning lockar. Vi är inte så hårda som andra, vi är en mer filosofisk religion. Vi har inga fasta regler – vi säger inte rätt eller fel och vi gör ingen skillnad på kvinnor och män. Dessa faktorer är förstås lockande för många som söker en mildare religion.

Religionen har också lyckats dra till sig en hel del svenskar utan någon som helst koppling till de områden där religionen är som störst. Alexander Bard är en av de mer namnkunniga.

– Musik är en viktig del av gudstjänsten och vi har hur mycket festivaler som helst, säger Andaz Hwaize.

Zoroastrismen anses vara världens första monoteistiska religion och den antas också ha stått till grund för tankar och idéer som förekommer i både islam och kristendomen.

– Vi pratar till exempel om satan, men det är inte en fallen ängel utan ett resultat av mänskliga handlingar. I många avseenden är zoroastrismen mer lik de östra religionerna.

I Sverige är religionen relativt liten och okänd. Men i till exempel Indien är zoroastrismen betydligt större och man räknar med en anhängarskara på mellan 50 000 och 100 000.

– I Indien finns många av de stora eldtemplen. Men de äldsta finns i Iran där religionen har sitt ursprung, säger Andaz Hwaize.

Fakta

Alexander Bard en av anhängarna

Den heliga boken kallas Avesta.

Prästerskapet kallas Mug.

Grundaren hette Zarathustra.

Grundprincip lyder: ”Goda tankar, goda ord, goda handlingar”.

Gudstjänst hålls traditionellt på onsdagar.

Känd svensk anhängare: Alexander Bard.