ANNONS

Trygg och snygg stadsplanering – tyck till om hur Väsby ska se ut

Lena Nordenlöw, stadsarkitekt i Upplands Väsby, på Centralvägen
Mer byggande likt Centralvägen är vad kommunen eftersträvar, enligt Lena Nordenlöw, stadsarkitekt i Upplands Väsby.
20 000 fler invånare om 20 år. Väsby växer och bostadsbyggandet planeras för trygghet, snygghet och att motverka bostadsbrist. Nu vill kommunen att Väsbyborna bestämmer hur framtiden ska se ut.
– Vi vill se vad vi kan bygga vidare på, säger stadsarkitekten Lena Nordenlöw.
ANNONS

Lena Nordenlöw kliver ut ur bilen, går över gatan och ser sig om bland trevåningshusen i lila pastellfärg längs Centralvägen.

– Det här är vad vi eftersträvar. Hus som ligger tätt utmed gatan med aktiva bottenvåningar som genererar rörelse, säger hon.

Klockan är strax efter lunch och människor promenerar i solen mellan restaurangerna och kontoren utmed gatan. En man i kostym skyndar förbi.

Det blir mer levande och inte en sovstad.

Lena Nordenlöw, stadsarkitekt i Upplands Väsby kommun; Eds allé i Upplands Väsby

Eds allé är ett lyckat område vad gäller byggstil, färg och material, enligt Lena Nordenlöw.

Lena Nordenlöw är nyanställd som stadsarkitekt och ansvarar för enkäten i vilken kommunen frågar Väsbybor hur Väsby ska se ut, för om tjugo år beräknas invånarna vara 63 000.

– Det byggs och planeras väldigt mycket just nu. Det är bostadsbrist i hela Storstockholm och Väsby är en kommun som vill mycket och gärna engagerar sina medborgare. Nu vill vi ta ett steg tillbaka och se vad människor vill ha, säger hon.

Toppar årets arkitekturkommun

I somras hamnade Väsby på femteplats över Sveriges arkitekturkommuner, en rapport som Sveriges Arkitekter och HSB tar fram varje år. Lena Nordenlöw menar att det är för att det byggs mycket i Väsby, kommunen och arkitekter samarbetar väl och har tydliga mål.

ANNONS

Stadskarta över Upplands Väsby

Kommunen vill förtäta stora delar av centrum och Runby fram till 2040. Nu vill de veta hur medborgarna vill att byggena ska se ut. Foto: Emil Salmaso

– Då är det lätt för exploatörer att ta till sig. Dessutom har vi en skrift med definitionen av vad som är stadsmässigt här, det är det inte många kommuner som har.

Tryggare miljö med tät bebyggelse

Husen längs Centralvägen fortsätter i samma pastellfärgade ton. Vid övergången till Dragonvägen blir de lite högre och färgerna skiftar mellan orange och röd till gul och grön. Väsby Centrums platta entré byts plötsligt ut mot Fyrklöverns ljusblå höghus och byggarbetsplatser.

– Förtätningen är bra för kollektivtrafiken och kommunens service. Avstånden minskar, man blir mindre beroende av bilen och bussarna går inte tomma, säger Lena Nordenlöw.

– Och det blir också tryggare. Genom att bygga husen tätt får man så kallade ”ögon på gatan”.

Eds Allé i Upplands Väsby

Eds Allé, Foucaults fängelse eller lyckliga gatan? Foto: Emil Salmaso

Hon lyfter de nybyggda radhusen i Eds Allé med trappor längs gatan som exempel. Tanken är att en trädgård eller avskärmad framsida skapar avstånd, att ju högre hus desto mer opersonlig blir gatan, och att människor som går på den ska känna sig sedda.

– Om någon ropar efter hjälp är det lättare att någon känner ansvar. Att människor ser och hör dig skapar trygghet, man vågar röra sig och släppa sina barn på en gata med liv och rörelse.

Stadsarkitekten

Lena Nordenlöw:

Ålder: 55.

Bor: Värmdö.

Familj: Man och tre barn.

Yrke: Stadsarkitekt i Upplands Väsby. Tidigare planchef i Kalmar.

Intresse: Silversmide.

Favoritbyggnader: De glaserade tegelhusen i Smedby, konstmuseet i Bilbao och Zaha Hadids Hotell i Entré Väsby.