Upptäck konsten utomhus

Rose Yousefi tycker att konstnären Johan Ferner Ströms duschar är fina, men har aldrig tänkt på Flamingoparken som ett konstverk. Parken finns på Skärholmsterrassen, ovanför centrum.
Rose Yousefi vid konstnären Johan Ferner Ströms duschar vid Flamingoparken.
Eva Lundin ser skulpturen Musikalisk rörelse varje gång hon besöker Skärholmens simhall. Ebba Ahlmark-Hughes skulptur är av svart järnplåt och står här sedan 1981.
Eva Lundin ser skulpturen Musikalisk rörelse varje gång hon besöker Skärholmens simhall.
Dockvagnen, av Gunnel Friberg, möter besökarna utanför Sätra centrum ända sedan 1974. En okänd beundrare har lagt rosor i vagnen.
Mitt i:s reporter kollar in marmorskulpturen Dialog, på krönet av Ekholmshöjden.
Dockvagnen, av Gunnel Friberg, möter besökarna utanför Sätra centrum ända sedan 1974.
Dockvagnen, av Gunnel Friberg, möter besökarna utanför Sätra centrum ända sedan 1974.
Astrid Rietzs dansande bronsflickor står mellan Jakobsbergs gård och radhusområdet vid Ålgrytevägen, i Bredäng. Ringlek heter skulpturen, som är från 1960-talets mitt
Astrid Rietzs Ringlek står mellan Jakobsbergs gård och lägenhetsområdet vid Ålgrytevägen.
Dame med parasoll tittar ut över bostadsområdet vid Bodholmsgången (bakom Ekholmsvägen 183) ända sedan 1968. Hon är av brons och skulpterad av Adam Fischer.
Dame med parasoll tittar ut över bostadsområdet vid Bodholmsgången.
En bronsfågel testar sina vingar innan den kan lyfta. Vingkontroll heter K-G Lindahls skulptur, rest 1965 i grönområdet bakom Bredängsvägen 228–234.
K-G Lindahls skulptur Vingkontroll, rest 1965 i grönområdet bakom Bredängsvägen 228–234.
När 4 000 bostäder ska byggas i Skärholmens stadsdel berikas området också med offentlig konst.
Och det finns redan gott om den – följ med på en rundtur!

Onsdag förmiddag i Skärholmen. 22-åriga juridikstudenten Rose Yousefi skyndar fram längs Skärholmsterrassen, på väg till en lektion. I ögonvrån ser hon, som alltid, de rosa duscharna i Flamingoparken. På sommaren springer dyblöta barn omkring här men nu är platsen öde. Bortsett från flamingorna, förstås. De står här året runt med sina långa, böjda halsar.

Parken invigdes i augusti 2012, designad av konstnären Johan Ferner Ström, som också har skapat puckelbollplanen på Västerholmsstråket.

Vi stoppar Rose Yousefi och frågar om det slagit henne att Flamingoparken inte bara är en lekplats utan också ett konstverk.

– Vad intressant! Nej, det har jag faktiskt aldrig tänkt på. Men jag har tänkt på att duscharna är flamingor, säger hon och klappar ett av de välvda rören.

Hon berättar att barnen verkligen ”går loss” här på sommaren. Även när det regnar är det populärt att springa runt bland duscharna.

Ett ovanligt välanvänt konstverk, alltså, och ett av de senaste tillskotten av offentlig konst i Skärholmens stadsdel (det vill säga konst vid gator, i parker, bostadsområden torg och skolor med mera).

”En demokratisk fråga”

Under åren som kommer lär det dyka upp fler offentliga konstverk i stadsdelen. 4 000 bostäder ska ju byggas här, inom projekt Skärholmen. En procent av byggherrarnas byggbudget måste, enligt 1-procentsregeln, gå till konstnärlig gestaltning.

– Regeln gäller stadens bolag och förvaltningar, inte de privata och det är lite synd. Men i Skärholmen kommer vi att gå in ganska hårt för att påverka även de privata byggherrarna att satsa på konst, säger Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, som arbetar för att huvudstaden ska få så mycket offentlig konst som möjligt.

Före honom är det en demokratisk fråga. Man ska inte behöva gå in i ett galleri för att komma i kontakt med konst; den ska finnas tillgänglig för alla.

– Numera är det lätt att få bra konstnärer att ställa upp. Det har funnits perioder då det har varit ute att göra offentlig konst, men så är det inte nu. Många konstnärer tycker att det är skojigt och viktigt, säger Mårten Castenfors.

”Konsten ger lyft”

I Skärholmens stadsdel finns en hel del offentlig konst, både i Skärholmen, Sätra, Vårberg och Bredäng, bland annat genom bostadsbolagen försorg. En del (men långtifrån allt) har kommit på plats genom 1-procentsregeln.

Ett exempel är ”Musikalisk rörelse” som står utanför Skärholmens sim- och idrottshall. Den är fin, tycker pensionerade förskolläraren Eva Lundin. Hon har just kommit ut från ett gympapass och stannar gärna till för en pratstund om konst.

– Konsten lyfter ett område. Den ger människor något att titta på och får dem att känna att deras miljöer är värda att satsa på, säger hon.

Hon berättar att inte minst barnen uppskattar alla skulpturer som finns i radhusområdet på andra sidan Ekholmsvägen. De klappar till exempel Asmund Arles nyfödda renkalv i brons och hälsar på Dame med parasoll, en liten bronskvinna gjord av Adam Fischer.

– Skulpturerna är i precis rätt storlek för att barnen ska nå dem, säger Eva Lundin.

Rosor i dockvagnen

En välkänd skulptur i stadsdelen är Dockvagnen, av Gunnel Friberg. Den står på Sätra torg sedan 1974: en naken, långhårig flicka som drar en dockvagn. När vi tittar förbi har någon lagt en bukett skära rosor i den tomma vagnen, mitt i smällkalla vintern. Kanske är ett sätt att visa henne sin uppskattning?

Annars är det ingen som ägnar flickan någon uppmärksamhet denna kyliga vinterdag; de flesta skyndar snabbt in i centrumvärmen.

Ingen lystrar heller vid det ljudkonstverk som finns på andra sidan Sätra centrum. Vatt heter Ann Roséns verk, invigt 2010 och finansierat via 1-procentsregeln. Det fångar upp omgivningens ljud och låter det återkomma i kaskader genom gallerbrunnar i marken. Ett verk som visar att även offentlig konst kan vara experimentell.

Hårtofsar vajar

Vi slutar vår rundtur vid en mer traditionell skapelse: Astrid Rietzs Ringlek nedanför Jakobsbergs gård i Bredäng. På midsommarafton samlas hundratals människor här för att dansa och många tittar på de fem bronsflickorna. Så här års är publiken betydligt glesare, men de dansar ändå, så att underkjolarna syns och flätor och hårtofsar vajar.