Min lokala hjälte

Vård uteblir – men patienter får inget veta

ingen vård
Det brister i informationen om livsuppehållande behandling. Bland annat på Karolinska.
När läkare beslutar att livsuppehållande behandling inte ska sättas in ska patienten eller närstående informeras. Men i 84 procent av fallen görs inte det. Nu går landstingets chefläkare ut och kräver bättring av vårdgivarna.

Enligt en granskning som Sveriges radio gjort informeras inte patienter eller anhöriga om att livsuppehållande behandling inte kommer att sättas in vid 84 procent av de beslut som undersökts.

Behandlingsbegränsningar handlar om att inte ge vård som kunnat hålla patienten vid liv, när läkare bedömer att behandling skulle göra mer skada än nytta för en patient med ett livshotande tillstånd. Till exempel att inte ge intensivvård, eller hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp.

Dagens eko har gått igenom 187 beslut vid Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus. Bara i 16 procent av fallen samrådde läkare med patienten, enligt sjukhusens dokumentation. Det är de skyldiga att göra, enligt lag.

Granskningen visar att patienter hunnit dö utan att ha fått information.

Tydliga regler

Nu går Stockholms läns landsting ut med krav på skärpning.

– Reglerna för hur man ska göra vid en behandlingsbegränsning är tydliga och klara. Det är en självklarhet att reglerna ska följas hos alla våra vårdgivare. Vi kommer att ta upp frågan vid patientsäkerhetskommitténs möte samt vid chefläkarmötet i veckan. Om det finns brister ska vårdgivaren åtgärda dessa, säger chefläkare Johan Bratt i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling är bindande regler som alla vårdverksamheter måste följa.

Patienten ska få information om det förväntade vård- och behandlingsförloppet samt vilka risker för komplikationer och biverkningar som kan uppstå. Ett beslut om behandlingsbegränsning ska så långt som möjligt göras i samråd med patient.

Ska stå i journalen

Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället om möjligt lämnas till en närstående. Och allt detta ska dokumenteras noga i patientens journal.

– Oftast handlar det här om patienter med stort vårdbehov under dygnets alla timmar. Då behöver avlösande personal ha skriftlig tillgång till patientjournalen med tydlig dokumentation om beslut för att vid behov kunna agera i enlighet med beslutet, säger Johan Bratt.