I Järva får flest utländska medborgare rösta

Tenstabon Khalil Eichou kommer att rösta i Sverige för första gången nästa år.
Tenstabon Khalil Eichou kommer att rösta i Sverige för första gången nästa år.
Utländska medborgare som får rösta lokalt blir allt fler. Och i Järva bor störst andel, jämfört med de andra stadsdelarna i Stockholms stad. den viktigaste valfrågan för Järvabon Khalil Eichou är att han ska få rättigheter som svenskar.
– Jag kommer att välja det parti som står för det, säger han.

Mitt i träffar Khalil Eichou på Syriska föreningen i Vinsta. Han kom till Sverige från Syrien för tre och ett halvt år sedan och nu bor han i Tensta. Khalil ska definitivt rösta i nästa års val.

Khalil vet redan vilken fråga som kommer att bli viktigast för honom.

– Att vi ska få samma rättigheter som svenskar och jag kommer att välja det parti som står för det.

En annan fråga som är viktig för Khalil är vården.

– Här har jag fått den hjälp som jag behöver, säger Khalil, som vill att det ska fortsätta vara så.

20 procent av Järvaborna som får rösta är utländska medborgare

Khalil är en av 7 323 utländska medborgare i valdistriktet Spånga som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. Det är den största siffran i hela staden. Kista har dock den största andelen – 21,5 procent av alla röstberättigade är utländska medborgare.

SCB har nyligen tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i hela Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i Järva

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunfullmäktigeval i Stockholms stad, uppdelat på stadens distrikt


Källa: SCB

Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"