Utländska medborgare allt fler – få röstar

Suheel Alkersheh, Khalil Eichou, Emellin Issa, Jack Tappo och Souad Eskandar ska rösta.
Suheel Alkersheh, Khalil Eichou, Emellin Issa, Jack Tappo och Souad Eskandar ska rösta.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i de lokala valen i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt.
Partierna borde satsa mer på att nå dem, menar forskaren Pieter Bevelander.

När SCB nyligen tog fram en prognos över vilka som beräknas få gå till valurnorna nästa år stack tre saker ut.

Förstagångsväljarna blir något färre än tidigare, de äldre blir fler och så blir det en stor ökning av de utländska medborgarna som har rätt att rösta i kommun- och landstingsvalen.

– Det ser ut att bli rekordmånga nationellt sett, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.

Även i Stockholms län ökar gruppen. De är över 32 000 fler jämfört med valet 2014 och utgör totalt nästan elva procent av alla oss röstberättigade i länet.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


En av dem som ska rösta för första gången i år är Emellin Issa har kommit till Sverige från Syrien och nu bor hon i Farsta. Emellin ska definitivt rösta nästa år.

– Bostäder är den stora frågan för mig. Jag har ett fyraårskontrakt i Farsta och det känns oroligt, jag vet inte vart jag ska ta vägen sen, säger hon.

Emellin Issa ska definitivt rösta i de lokala valen nästa år. Foto: Matilda Klar

Men valdeltagandet bland utländska medborgare är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En av anledningarna till det låga valdeltagandet är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar. Vissa kommer från länder som inte har demokratiska system, och då kanske man inte heller har förtroende för Sveriges politiker, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Forskaren menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Forskaren tror att vägen dit är att gruppen måste se sig själva representerade inom partierna,

– Representationen är inte optimal i dag, säger han.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. De är antingen nöjda med hur det ser ut eller så är de inte intresserade av det politiska spelet. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, det skulle ge ett bredare underlag för demokratin när det gäller beslut, men också när det gäller idéer, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"