Utvalda till matteklassen

Sjundeklassarna Emelie Strandh, Ellen Widmark och Isabelle Holmér är riktiga mattediggare och går Edsbergsskolans nya spetsutbildning.
Sjundeklassarna Emelie Strandh, Ellen Widmark och Isabelle Holmér är riktiga mattediggare och går Edsbergsskolans nya spetsutbildning.
På Edsbergsskolans spetsutbildning fostras framtidens mattesnillen.

– Jag vet inte riktigt vad jag vill bli, men om jag har en bra utbildning så kan jag bestämma det sedan, säger Isabelle Holmér som går i matteklassen.

Mattelektion – böjda elevryggar som hukar över tjocka böcker, bara blyertspennornas raspande hörs, eller? Inte på Edsbergsskolan. När klass 7m har lektion går diskussionsvågorna höga.

Matte- och NO-läraren Adam Jonsson visar ett speciellt matte-soduku på tavlan. Klassen diskuterar räknesätt och hjälps åt att lösa pusslet.

– Är det sånt här du brukar göra på kvällarna, frågar eleverna.

– Ja, det är det faktiskt, säger Adam.

Klassen är den första kullen i skolans nya spetsutbildning i matematik. De 13 eleverna har fått söka till utbildningen, gjort intagningsprov och intervjuats. De är en del av regeringens satsning på särskilt begåvade barn där de ges breddning och fördjupning i ett särskilt ämne. Än så länge pågår verksamheten bara på försök. I Edsberg kommer fem klasser i lika många år framöver att bli spetsklasser i matematik.

Årets kull är den första och de börjar nu bli varma i kläderna. Läraren Adam Jonsson är lyrisk över elevernas prestationer.

– Det är oerhört stimulerande att jobba med elever som är så motiverade. Det ska bli intressant att se hur långt de kan nå, säger han.

Hösten 2009 sjösattes den första spetsutbildningen för gymnasieelever. Förra året började den första kullen på grundskolan. Sedan dess har kritiska röster höjts mot att elever sorteras efter prestation. En del anser att elitgrupper är fel väg att gå. Forskare har pekat på att elever utvecklas bättre om klasserna är mer blandade.

Men Edsbergsskolans biträdande rektor Jonas Juntunen håller inte med om den beskrivningen.

– Vi behöver människor i Sverige som kan matematik och NO. Det här är ett sätt att få de mest matematikbegåvade eleverna mer intresserade och se till att de inte tröttnar i förväg, säger han.

Matteläraren Adam Jonsson tror att det är viktigt att alla elever får utmaningar som är lagom för deras nivå.

– Varje klass har sin charm och sina utmaningar. Det är inte heller så att spetsklassen är så stor att de utarmar de andra klasserna på starka elever, säger han.

Eleverna själva kastar sig glatt över dagens uppgift. I grupper diskuterar lösningar och räknesätt.

– Det finns så mycket att utforska i matte. Det finns massor av olika sorters räknesätt: bråk, procent … Det går alltid att testa något nytt, säger Isabelle Holmér.

Att det är svårt och klurigt är bara bra.

– Det är roligt att det hela tid­en blir svårare. Vi får mycket utmaningar och klurigheter. Det är mycket uppgifter där man får tänka till, säger klasskompisen Emelie Strandh.

Fakta

Spetsutbildningar på prov

Hösten 2012 startade de första spetsutbildningarna i grundskolan. Det är en försöksverksamhet som pågår fram till 2020.

Till skillnad från andra grundskoleutbildningar får skolorna göra antagningsprov.

Eleverna ges fördjupning och breddning inom matematik och/eller NO eller inom samhällsämnen, engelska och/eller språk.

Skolverket har gett 18 grundskolor lov att starta spetsutbildningar.

Edsbergsskolan har fått tillstånd att starta en spetsklass varje år fram till 2017.

Källa: Skolverket