Min lokala hjälte

Anna lämnade våldsam sambo och fick livet tillbaka

Anna hemma i sitt kök där hon känner sig trygg.
Annas före detta sambo dömdes till sex månaders fängelse för sex fall av misshandel. Hon heter egentligen något annat men Lokaltidningen Mitt i har valt att anonymisera henne eftersom hon har minderåriga barn.
Anna blev under flera år misshandlad av sin sambo. Han dömdes till fängelse.
– Jag vill berätta vad jag varit med om för att visa att man kan ta sig igenom helvetet, säger Anna som har hittat tryggheten igen i Tyresö.
Fakta

Sju råd om du blir slagen

1. Tala om för någon du litar på att du har blivit utsatt – även om du inte orkar göra något åt
saken just då.

2. Anteckna varje gång du blir slagen.

3. Försök fotografera skador själv och kräv vid läkarbesöket att  läkaren tar fotografier.

4. Ring en kvinnojour/tjejjour eller socialtjänsten. Där kan du få prata med någon och få hjälp.

5. Tro inte på att det aldrig ska hända igen. Män som slagit en gång slår nästan alltid igen.

6. Ordna en utväg så att du kan ge dig av – oavsett tid på dygnet – om han börjar slå igen.

7. Polisanmäl. Kvinnojouren eller socialtjänsten kan hjälpa dig.

Källa: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks)
Fakta

Här får du hjälp

Kvinnofridslinjen, 020 50 50 50.
Nationell stödtelefon, öppet dygnet runt.
Tyresö kvinnooch tjejjour, 08 742 23 33.

Anna jobbade på en restaurang i en kranskommun till Stockholm när hon träffade sin kommande sambo för första gången. Det var över tio år sedan. Han började att uppvakta henne.

– Han var en väldigt trevlig gäst och en gentleman till en början, säger hon.

De flyttade ihop. Men det tog inte lång tid innan bubblan brast. Han slog henne på axeln med sänglampa av glas samma år, det första brott som tingsrätten dömde mannen för. Anna började blöda och fick ett ärr.

Hon var då gravid med deras första barn.

– Jag har alltid sagt att är det någon som slår mig så ska jag gå med en gång. Jag ursäktade honom med att han hade druckit. De där gränserna jag hade satt för mig själv suddades ut. Jag försökte väl i förhoppning om framtiden. Familj är familj och då kämpar man.

De fortsatte att leva ihop – och flyttade till en liten stad i Mellansverige.

Han fortsatte att slå igen och igen, enligt tingsrättens dom, sparkade och rispade henne med en kniv.

Anna hann föda deras andra barn. Hon berättade inte för någon om vad som hände hemma.

Men en kväll – drygt tre år efter att de träffades – fick hon nog.

25 november uppmärksammas kvinnovåld i Tyresö.

– Sista kvällen han var i huset tog han fram köksredskap och sa ”ring till barnens mormor och morfar så de får hämta barnen”. Det hände ingenting den kvällen, men jag insåg att jag var tvungen att bryta.

Hon flyttade och anmälde så småningom sin före detta sambo. Samma dag som polisen knackade på hos honom gick hon och barnen under jorden.

Men det var inte lätt att få hjälp.

– Den kommun vi bodde i ville inte ge oss skyddat boende. Vistelsebegreppet var nyckeln för oss. Det gjorde att den kommun vi vistades i enligt lag var tvungen att se till att vi fick hjälp.

Via en kvinnojour i Stockholm landade familjen till slut hos Tyresö kvinnojour. Där fick de bo i skyddat boende med skyddade personuppgifter.

– Det var rent ut sagt ett helvete att leva med skyddade uppgifter. Jag kunde inte hämta ut paket eftersom de stod i ett annat namn. Barnen kunde inte ha bilder på sig själva på förskolan. Bankkort använde jag inte på ett ganska bra tag. Ja, det var ständiga nojor, säger hon.

Men i grunden kände hon sig trygg.

Under tiden pågick rättsprocessen. Hennes förra sambo dömdes 2009 till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning. Tingsrätten dömde honom för sex fall av misshandel och ett försök. Rätten konstaterade att han hade missbrukat både alkohol och droger men när domen föll var han nykter och under rehabilitering.

– Jag fick en del av mig själv tillbaka. Jag blev trodd, säger Anna.

Steg för steg började något som liknande ett vanligt liv återkomma, berättar hon. Anna och barnen gick i terapi för att bearbeta vad de hade varit med om. Barnen började förskolan. Anna bestämde sig för att byta yrke, började studera och fick jobb i Tyresö.

– Min överlevnad har varit att hela tiden vara sysselsatt.

Familjen fick försökslägenhet i Tyresö och har sedan ett halvår förstahandskontrakt. Sju år har gått sedan domen. Barnen har träffat pappan i perioder.

– Jag kände till slut att hotbilden inte fanns längre, han hade gått vidare och barnen har rätt till sin pappa om de vill. Jag kunde fronta honom – hämta barnen vid parkeringen – men det var ju inte så att vi drack kaffe tillsammans.

När Lokaltidningen Mitt i träffar Anna i familjens lägenhet leker det yngsta barnet på golvet.

– Jag har en fast relation och vi har eget kontrakt nu, vi är en del av Tyresö. Vi är kommuninvånare och mår bra och vi har familjen och bästa farmor i hela världen.

Det finns så mycket våld som sker i tysthet.

Hon säger att har gått vidare.

– Jag tror inte att tiden läker alla sår, men jag har tagit mig vidare och accepterat. Jag måste äga mina känslor för att kunna släppa det som har varit.

Det hon har upplevt har stärkt henne, menar hon.

– Först efter allt det här känner jag mig hel som människa. Jag önskar ingen att gå igenom det jag har varit med om, men i all skit har jag hittat mig själv.

Anna hoppas att hennes berättelse kan hjälpa någon annan.

– Det finns så mycket våld som sker i tysthet. Om jag berättar kanske någon annan vågar anmäla. Vi är inte ensamma, vi är flera. Det ska inte behöva vara skambelagt för den som blir slagen. Det locket måste bort, säger hon.

Läs mer: Fler misshandlade än statistiken visar