De vågar lyfta fram sin ångest

Emma Songe Dahl, Alina Mazic och Anna Bengtsson har skrivit en bok om ångest.
Emma Songe Dahl, Alina Mazic och Anna Bengtsson har skrivit en bok om ångest.
”Jag får ont, mår illa, skakar och svettas”. ”Man får en klump i halsen och hela ens själ tyngs ner”.
Så beskriver tre tonårstjejer sin ångest, ett tillstånd som de tror blir allt vanligare.

– Man vill säga vad det är när någon frågar men det är allting som är. Allt som någonsin har hänt samlas på ett och samma ställe och tynger ner en. Allt är jobbigt och ett rent helvete. Så känns det för mig att ha ångest, säger Alina Mazic.

”Allt är jobbigt och ett rent helvete. Så känns det för mig att ha ångest”

18-åringen, som går tredje året på Gustavsbergsgymnasiets stylistprogram, beskriver sig själv som en pigg och glad tjej som älskar allt som har med styling att göra och som också tycker om att prata med människor. Därför är det även svårt för omgivningen att förstå att hon stundtals lider av både panikångest, prestationsångest och posttraumatisk stress.

LÄS OCKSÅ: ”Unga har höga krav på sig”

Tidigare försökte Alina Mazic hålla masken och inte berätta om sina olika tillstånd. Nu bär hon sin ångest som en krona.

Vägrar skämmas

Tillsammans har klasskompisarna Alina Mazic, Anna Bengtsson och Emma Songe Dahl skrivit en bok om ångest. Titeln, ”Bär din ångest som en krona”, är hämtad från en av artisten Silvana Imams låttexter.
– När jag började må dåligt så lyssnade jag på henne och just den meningen är så talande. Och det är precis det vi vill att folk ska göra, bära sin ångest som en krona och inte skämmas för det utan våga prata om det. För det är något som måste pratas om, säger Alina Mazic.

Öppnade sig för klassen

Boken kom till genom ett UF-företag, som går ut på att gymnasieelever startar eget som en del av utbildningen. I den berättar tjejerna om sina personliga erfarenheter och det har öppnat dörren till att våga prata om det mörka i livet.
– Förut sa jag inte att jag hade ångest, jag sa att jag hade ont i magen, men vi öppnade oss för klassen och efter det har det blivit så mycket lättare att prata om det. Det känns inte som någon stor grej längre på något sätt, säger Emma Songe Dahl.

Emma Songe Dahl.

För Nackatjejen var det första gången som hon delade med sig av sina upplevelser, som varit allt annat än lätta.
– Jag har haft ångest sedan jag var liten. En klump med bröstet som jag går runt med varje dag, som gör att jag får ont, mår illa, får svårt att andas, skakar och svettas. En enkel sak som att åka tunnelbana kunde tidigare trigga min ångest, säger hon.

Anna Bengtsson.

”Man ska vara bäst och perfekt”

18-åriga Anna Bengtsson ser flera anledningar till att unga mår dåligt och drabbas av ångest. En stor bov i dramat är sociala medier, tror hon.
– Man blir matad med ideal hela tiden. Man ska se ut på ett visst sätt, ha de bästa betygen, man ska träna, vara rik och ha pojkvän. Man ska vara bäst och perfekt. Det är mycket större krav nu än när våra föräldrar var unga. Pressen bara ökar, säger hon.

”Man ska se ut på ett visst sätt, ha de bästa betygen, man ska träna, vara rik och ha pojkvän”

Emma Songe Dahl och Alina Mazic nickar.
– Sociala medier lever dygnet runt. Man öppnar sin telefon och ser en bild på en snygg tjej och ser alla kommentarer om hur fina folk är men själv får man inga. För mig kommer det ångest från det. Sedan är det så mycket vi måste göra i skolan. Till slut känns det som att man inte hinner sova, äta, plugga och allt. Det finns inte tid, säger Alina Mazic.

Tips när ångesten slår till

I boken finns tips på vad man kan göra när ångesten slår till och hur man kan hantera den, något som de alla själva har blivit bättre på.
– Jag har hittat mina metoder till att strukturera upp allting när jag får prestationsångest. Jag försöker spejsa ut allt så gott det går, säger Anna Bengtsson.

”Ångesten är en del av mig”

För Emma Songe Dahl är det en vinst att kunna åka tunnelbana och hiss igen. Men det har hon jobbat hårt för. Steg för steg har hon återerövrat sitt tonårsliv.
– Om mina kompisar ville ta bussen från Älta in till stan och gå på bio så kunde jag aldrig följa med. Jag fick panik av folkmassor och får jag panik där så kan jag inte ta vägen någonstans. Men nu är det bättre. Jag går däremot fortfarande inte på konserter, det kommer inte att hända, säger hon.

Alina Mazic.

För Alina Mazic är ångesten inte längre bara en fiende.
– Den är stärkande på något sätt. För utan ångesten hade jag inte skrivit boken eller varit lika nära tjejerna och min mamma. Den är en del av mig och det är okej, säger hon.


Hårda krav på Lidingö

Oro för vad andra ska tycka och press att prestera – det är några av sakerna som unga på Lidingö uppger att de mår dåligt över.

– Den egna pressen på att lyckas kan vara starkare på Lidingö, säger Björn Gislason, skolpsykolog på Lidingö.

Många unga som kontaktar elevhälsan eller ungdomsmottagningen på Lidingö berättar om prestationsångest.

– Många elever pratar om kraven i skolan, att man ska passa in. Det är många som känner en stor press, speciellt i gymnasiet, säger Björn Gislason.

Krav från flera håll

Det kan handla om att få bra betyg, att välja rätt till gymnasiet eller oro för att bli vuxen och klara vuxenlivet.

– Kraven kommer från många håll, från en själv, att man jämför sig med andra och ibland från föräldrarna.

Det är viktigt att unga pratar med vuxna och inte bara med varandra.

– De visar inte hur de mår för varandra, ungdomar emellan. Det gäller att visa upp en bra fasad. Man skulle kunna tänka sig att den pressen är högre på Lidingö. En viktig skyddsfaktor är kontakt med vuxna, framför allt föräldrar.

Tonåringar behöver närvarande föräldrar

Men tonårsföräldrar är inte alltid lika delaktiga i sina barns liv som när barnen var små.

– Det är många föräldrar som jobbar hårt och inte alltid är så närvarande i barnens liv. Men även ungdomar behöver sina föräldrar.

Skolan försöker fånga upp och hjälpa de som inte mår bra.

– Skolan är som ett socialt laboratorium. Man ska inte bara läsa, skriva och räkna utan också träna på att umgås med andra människor. Om en elev kommer ut med de högsta betygen, men inte mår särskilt bra, då har vi misslyckats med något.

Fakta

Hit kan du vända dig

Fakta

Fler unga på Lidingö nedstämda

  • 35 procent av tjejerna i årskurs två på gymnasiet känner sig ofta ledsna, utan att veta varför.
  • Ungefär var fjärde tjej och lite mer än var tionde kille i årskurs nio och på gymnasiet känner ofta att det inte duger till något.
  • 37 procent av tjejerna och 18 procent av killarna i årskurs nio vill ändra mycket på sig själva.
  • Fyra av tio tjejer har huvudvärk en gång i veckan eller oftare. Bland killarna är det hälften så många som har huvudvärk lika ofta.
Källa: Stockholmsenkäten 2016, länsstyrelsen