Här firas valborg i Skärholmens stadsdel

valborg
I år firas valborg på Vårbergstoppen, i Bredäng och på Mälarhöjdsbadet.
Körsång, fackeltåg, brasa och tombola. Den 30 april firas valborg på Vårbergstoppen och i Bredäng.
– Det är då våren börjar, säger Åse Ohlsson, ordförande för Vårberg-Skärholmens scoutkår.

Vi går mot ljusare tider. I ett mörkt och kallt land som Sverige ser många tändandet av eldar som ett sätt att fira att ljuset börjar ­komma tillbaka.

– Det är då våren börjar. Att högtidlighålla ljusets återkomst är en tradition som finns i väldigt många kulturer, säger Åse Ohlsson, ordförande för Vårberg-Skärholmens scoutkår som tillsammans med Skärholmens stadsdelsförvaltning håller i årets valborgsfirande på Vårbergstoppen.

Firandet börjar med ett fackeltåg runt cirkusplatsen på Vårbergstoppen men den som vill bära en fackla får vara på hugget.

– Vi har bara 50 facklor till allmänheten, fler vågar vi inte ha av säkerhetsskäl. Förra året gick de åt som smör i solsken så det är först till kvarn som gäller, säger Åse Ohlsson.

Valborgsfirande börjar klockan 18 och avslutas klockan 22.

Förutom brasan blir det körsång, vårtal av stadsdelsnämndens ordförande Johan Kling (C), tombola, marshmallowsgrillning och försäljning av korv, kaffe och kakor. Troligen kommer också Fryshuset att medverka och hålla i någon form av aktivitet som kubb eller brännboll.

– Vi tror att det kom mellan 500 och tusen personer förra året. Men firandet på Vårbergstoppen är ganska nytt, tidigare var det vid Söderholmsskolan så vi tror att fler och fler hittar hit, säger Åse Ohlsson.

Även i Bredäng firas valborg på sedvanligt vis. Klockan 18.45 avgår fackeltåget från Bredängs kyrka

– Alla som vill får vara med och vi uppmanar alla föräldrar att hjälpa sina barn och ungdomar i fackeltåget, säger Simon Ström från scoutkåren Gustaf Vasa-Bredäng som arrangerar firandet tillsammans med JKS och Svenska kyrkan.

Fackeltåget går till Mälarhöjdsbadet där brasan sedan tänds.

Fakta

Därför firas Valborg

Valborgsfirandet är en gammal tradition som, enligt Nordiska museet, kom till Sverige från Tyskland under medeltiden. Ursprunget är katolskt och firas till minnet av det tyska helgonet Walpurgis.

När vi så småningom blev protestanter försökte ­kyrkan göra sig av med katolska högtider, men med valborg hade man ingen framgång. Högtiden firades med eldar och att man förde oväsen, troligtvis för att försöka skrämma bort onda väsen.

Under 1800-talet plockades valborgsfirandet upp av studenter och i takt med att folk flyttade till städerna och folkrörelserna tog form på 1900-talet spred sig det valborgsfirandet som vi ser i dag.

Källa: Nordiska museet