Liisa väljer fortfarande finskt bröd

Liisa Bering, ordförande i Täbys finska förening Tammi.
Liisa Bering, ordförande i Täbys finska förening Tammi.
Brödet var sämre – men lönen bättre.
Täbybon Liisa Bering är en av alla dem som lämnade Finland för Sverige. Och som har anledning att fira rejält den här veckan.

Den 6 december firas Finlands nationaldag över hela landet. Enligt siffror från 1998 var cirka tre procent av Täbyborna födda i Finland för 20 år sedan.

– Det bor omkring 3000 första och andra generationens finländare här, berättar Liisa Bering, ordförande i Täbys finska förening Tammi.

Den grundades 1975, då den stora utvandringen från Finland till Sverige nådde sin kulmen.

Liisa Bering har arbetat länge som arbetsledare. Hon menar att finländare är rakare och att svenskar har lite för mycket åsikter när saker måste blir gjorda.

– Det fanns redan jättemycket finskt folk på plats när jag kom till Sverige 1969.

Flyttade för att få arbete

Liisa Bering utbildade sig som sjukgymnast i Helsingfors, men sökte jobb i Sollefteå. Lönen på andra sidan havet var betydligt högre. Den första mannen hon träffade i Norrland blev hennes make och de flyttade tidigt söderut till Täby.

– Vi bodde utspridda i hela kommunen. Föreningen bildades i Viggbyholm av en grupp som hade många barn. Då var det dans, idrott och sådant som gällde.

I landets industriorter samlades finsk arbetskraft och finska kvarter uppstod. Till och med förmännen kunde vara finskspråkiga, vilket stärkte språkbarriären och ledde till ett utanförskap. På vissa arbetsplatser kunde läget till och med vara omvänt.

– Jag har jobbat inom vården väldigt länge och på en arbetsplats hade jag nästan bara finska medarbetare. Vi pratade finska med varandra och den enda svenskan kunde vi säga åt att ”gå ut, så fixar vi det här”.

Arja Saijonmaa sjöng på efterfesten

År 2015 sjöng Arja Saijonmaa i kyrkan och på efterfesten, när finska föreningen i Täby firade 40 år.

Målet var att man skulle lära sig språket

När den finska föreningen grundades i Täby var syftet att medlemmarna skulle komma in i det svenska samhället så fort som möjligt.

– Målet var att man skulle lära sig språket, samhällsstrukturen och att få jobb. Nu kan alla svenska och är helt integrerade i samhället.

Får en svensk identitet

Hennes två döttrar pratar bara svenska och föreningen lockar numer mestadels äldre människor. I dag handlar aktiviteterna i stället om att bejaka sina rötter. Under 40-årsjubileet gjordes en resa till Helsingfors och på Runebergsdagen bakas den store skaldens egna tårtor. Nationaldagen har alltid firats, men 100 år av självständighet är något särskilt.

– Vi gjorde oss fria från Ryssland år 1917. Sedan dess har det krigats ordentligt.

Söndagen den tredje december hålls en stor fest i Tibblekyrkan. Operasångaren Esa Aapro står får skönsång, medan borden i sällskapsrummet dukas upp med finska specialiteter, så som piroger och efterrätten Memma.

– Vi har haft väldigt svårt att vänja oss vid det svenska söta brödet. Vi äter fortfarande finskt bröd.