De ska rösta i Sverige för första gången

Kristina Jaskute, 34 år, och Athina Pliakou, 36 år, ska rösta för första gången i Sverige.
Kristina Jaskute, 34 år, och Athina Pliakou, 36 år, ska rösta för första gången i Sverige.
Abdul Rasool Wahid, 56 år, från Afghanistan har redan bestämt att (S) får hans röst.
Abdul Rasool Wahid, 56 år, från Afghanistan har redan bestämt att (S) får hans röst.
Utländska medborgare beräknas utgöra nästan elva procent av alla som får rösta i kommun-och landstingsvalen, i länet nästa år. Men valdeltagandet brukar vara lågt. Tre som ska rösta för första gången är Sundbybergsborna Kristina Jaskute, 34 år, från Litauen, Athina Pliakou, 36 år, från Grekland och Abdul Rasool Wahid, 56 år, från Afghanistan.

Abdul Rasool Wahid, 56 år, jobbar sedan ett år tillbaka som biblioteksassistent på biblioteket i Hallonbergen centrum. För drygt tre år sedan kom han till Sverige från Afghanistan.

Nästa höst är det första gången som han får rösta i kommunal- och landstingsvalen och han har sedan bestämt sig för parti.

– Jag kommer rösta på Socialdemokraterna, jag tycker att de står för ett bra system och att de tänker på alla människor, säger han.

På biblioteket driver även Röda korset och Lions språkkafé för nyanlända. I Lions mer avancerade grupp som leds av Ronny Westberg, har i dag Kristina Jaskute, 34 år, från Litauen och Athina Pliakou, 36 år, från Grekland, kommit. Även de kommer rösta för första gången nästa år.

– Det gör mig jätteglad att Sverige ger nyanlända den här möjligheten att vara med och påverka. Det betyder att de är intresserade av vad vi tycker och att de respekterar oss, säger Athina.

Kristina visste inte att hon som folkbokförd EU-medborgare får rösta.

– Men nu när jag vet det så tror jag att jag kommer att rösta. Särskilt allas rätt till sjukvård är en fråga som betyder mycket för mig, säger hon.

Kristina Jaskute, 34 år, och Athina Pliakou, 36 år, känner sig stolta över att få rösta i Sverige för första gången. Foto: Åsa Sommarström

4 942 nya röstberättigade

Abdul, Athina och Kristina är tre av 4 942 utländska medborgare i Sundbyberg som beräknas få rösta i kommun- och landstingsvalen nästa år. SCB har tagit fram en prognos som visar en stor ökning av den här gruppen i Sverige.

– Det ser ut att bli rekordmånga, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.


Så många utländska medborgare får rösta i din kommun

Antal personer som beräknas få rösta i nästa års kommunala val i länet och dess kommuner.

Källa: SCB


Men valdeltagandet är lågt. I förra valet röstade endast 33,3 procent av länets röstberättigade utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen – den lägsta siffran på fyra val.

En anledning är att en stor del har bott kort tid i landet och att huvudfokus för dessa personer är att få ett arbete och en bra bostad. Att gå och rösta hamnar då lägre ner på priolistan. Det menar migrations- och integrationsforskaren Pieter Bevelander vid Malmö universitet.

– Man kan också tänka sig att de inte riktigt har lärt sig hur det svenska politiska systemet funkar, säger han.

Utländska medborgare som röstar är särskilt engagerade

En annan orsak är att de lokala valen inträffar samma dag som riksdagsvalet – och all fokus är på den nationella politiken.

De utländska medborgare som faktiskt röstar kan vara särskilt engagerade, menar Pieter Bevelander.

– De personröstar i större utsträckning jämfört med svenska medborgare, säger han.


Lägsta valdeltagandet på fyra val

Bland svenska medborgare var deltagandet i länets kommunfullmäktigeval högst 2014, sett till de senaste fyra valen. Bland utländska medborgare var valdeltagandet tvärtom lägst.

Källa: SCB


Bevelander menar dock att Sverige har ett högt valdeltagande bland utländska medborgare jämfört med andra länder.

– Men när det är så mycket fokus på integration är det viktigt att även dessa personer får bli hörda. Även i framtiden kommer invandringen vara relativt stor och politiska partier måste inse att det här är en grupp som måste ingå i det politiska samhället, annars skapar vi ett exkluderande land.

Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018

Pieter Bevelander

Än viktigare tycker han att det är att få fler svenska medborgare som är födda utomlands att rösta. Förra valet röstade 72,2 procent av de utlandsfödda svenska medborgarna i landet i riksdagsvalet. Samma siffra för inrikes födda var 89,9 procent.

– Det bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018, säger Pieter Bevelander.

Bättre satsa på utländska medborgare än soffliggare

En annan grupp där valdeltagandet är lågt – eller snarare obefintligt – är bland de så kallade soffliggarna. Och här tror Pieter Bevelander att partierna har mer att vinna på att nå ut till de som nyligen kommit till Sverige i stället.

– Jag tycker att partierna borde satsa på de utländska medborgarna och nysvenskarna. För de är nya här och behöver inkluderas. Soffliggarna som är födda här vill ju tydligen inte rösta. Men det är så klart viktigt att satsa på alla grupper, säger Pieter Bevelander.

Fakta

Rösträtten infördes 1975

År 1975 beslutade Sveriges riksdag att rösträtt ska gälla för utländska medborgare vid kommunala val.

Bland beslutsunderlaget fanns Invandrarutredningen, som kom fram till tre mål: jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under samverksansmålet skrevs: ”invandrarna bör engageras för svenska samhällsfrågor och att det bör blir lättare för dem att aktivt delta i det svenska politiska och fackliga arbetet”.

Detta var den största utökningen av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga rösträtten infördes 1921 och samtliga politiska partier stod bakom beslutet.

I dag har utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösträtt i kommun- och landstingsfullmäktigevalen om de är medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge.

De utländska medborgare som kommer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen för att få rösta.

Källa: Den statliga utredningen "Engagemang, mångfald och integration"