Vänta barn, nu kommer påskharen!

Vid Glenn Elanders första påskharebesök förra året fick han klättra in i huset genom ett fönster i taket.
Vid Glenn Elanders första påskharebesök förra året fick han klättra in i huset genom ett fönster i taket.
Haren som påsksymbol är på frammarsch. Precis som man kan hyra en tomte till jul går det numera att få tag på en hare till påsk.

Glöm att påsken bara handlar om Jesus, påskkärringar, påskägg, fjädrar och godis. I allt fler familjer har haren gjort entré som presentutdelare, men för det mesta helt anonymt utan att synas.

Nu har Glenn Elander från Tyresö tagit idén med den generösa påskharen ett steg vidare. Via Facebooksidan Ninis costymes hyr han nu ut sig själv eller en vän som lurvig, vit storörad presentutdelare.

Idén fick han av en slump.

– Jag hade varit på kryssning och hade klätt ut mig till kanin. På terminalen kom det fram en familj och frågade om jag inte kunde komma hem till dem på påsken och överraska barnen. Det blev väldigt lyckat, så jag tänkte fortsätta i år, säger han.

Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet, menar att påskharen stärkt sin ställning hos påskfirare i Sverige det senaste årtiondet.

– Ja det verkar så. Det är det intryck jag har fått. Jag tror att det är starka influenser från anglosaxisk och amerikansk film och prat om Easterbunny som påverkat oss. Påskharen har satt sig i vårt påskfirande, säger han.

Men påskharen har funnits med i påskfirandet betydligt längre än så. Enligt Jonas Engman redan sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet – i vissa kretsar.

– Borgerligheten plockade upp haren från Tyskland, men det är först under efterkrigstiden, under 1960-, 70- och 80-talet som traditionen växer i takt med att även mat- och godisindustrin tar fart. Det är då man börjar gömma godis och presenter i påskägg som sägs komma från påskharen.

Vad tycker du om att folk nu börjar klä ut sig till påskhare, ungefär som jultomten?

– Det är väl bara jättekul! Det illustrerar bara att traditioner ständigt är i förändring och i samspel med andra samhällsförändringar som migration och globalisering. Det är inget man som etnolog höjer på ögonbrynen för, säger Jonas Engman.