Våra husdjur äter allt mer mediciner

Harry och Elsa trivs ihop.
Harry och Elsa trivs ihop.
Vi lägger nästan dubbelt så mycket pengar på läkemedel till våra djur i dag som för tio år sedan.

Anledningen är att vi i allt högre grad behandlar djur som människor med smärtlindring, cancervård och hormonpreparat.

Harry är en Chihuahua på strax under ett kilo. Elsa är en Grand danois på 56 kilo. Harry får plats i munnen på Elsa, men som storebror är det Harry som bestämmer hemma i Tullinge.

Än så länge har Fredrik och Johnny Federleys hundar varit billiga i drift, men de är inte heller så gamla än.

– Det har mest varit de vanliga sprutorna, lite avmaskning och så har Harry fått näringstillskott eftersom han var så liten, säger Johnny Federley.

Lokaltidningen Mitt i bad apoteken att ta fram försäljningssiffror på läkemedel till djur i Stockholms län under den senaste tioårs-perioden.

Resultatet visar att Stockholmarna i dag lägger 75 miljoner kronor på läkemedel till våra djur – nästan dubbelt så mycket som för tio år sedan. Även sett till förpackningar har en kraftig ökning skett: 43 procent under samma tid.

Det kritiserade bruket av antibiotika när det gäller boskapsdjur har minskat. I stället är det sällskapsdjuren som står för den stora ökningen, trots att både katterna och hundarna har blivit färre i Stockholm.

I dag går 57 procent av djurläkemedlen till hund och katt, jämfört med 25 procent till nötkreatur och gris.

– Vi är mer måna om våra djur, de har blivit som familjemedlemmar. Djursjukvården närmar sig allt mer humanvården, säger Catarina Kjellerstedt, veterinärmedicinsk chef Regiondjursjukhuset Bagarmossen.

Hennes förklaring stämmer bra med vilka preparat det är som har ökat: smärtstillande, preparat för behandling av tumörer och avmaskning som används i samband med resor.

– Tidigare valde man oftare att ta bort hunden när den fick en sjukdom. Idag behandlar vi djur även om de kommit upp i åldern, säger hon.