Min lokala hjälte

Varannan skolgård i stan är för liten

Häften av innerstans skolgårdar är för små, enligt utbildningsförvaltningen.

Samtidigt byggs en rad nya skolor – också de med små och trånga gårdar.

I onsdags började skolan igen. Och för många barn byts landets vidsträckta ängar mot stans avgaser – och trånga och asfaltbeklädda skolgårdar. Förra året utvärderade utbildningsförvaltningen alla kommunala skolgårdar i Stockholms stad. Enligt Lokaltidningen Mitt i:s sammanställning är hälften av alla skolgårdar i innerstan för små enligt stadens egna rankingsystem.

Enligt skolborgarrådet Olle Burell (S) kan man inte stirra sig blind på den exakta ytan. I stället måste man titta på varje enskilt fall och se vad man kan göra.

– Vi kommer aldrig att kunna få fram de kvadratmeter man kan få fram i ytterstan eller i Jämtland. Vi som bor i innerstan vet att det är trångt här.

Samtidigt råder stor skolbrist i innerstan och en rad nya byggprojekt pågår. Vid Fridhemsplan pågår just nu arbetet för fullt med att bygga ut Kungsholmens grundskola. Ett nytt stort hus byggs på en redan trång skolgård som i slutändan ska rymma över 1 000 elever vilket har lett till protester från föräldrar och grannar.

I torsdags beslutade utbildningsförvaltningen också att gå vidare med planerna på en helt ny skola i Stadshagen. Här planeras en skolgård som, enligt Stockholms stads egna dokument är ungefär en tiondel av den rekommenderade ytan och kommer att bli ”en av de till ytan sämsta skolgårdarna i Stockholm”

– I en stad som Stockholm måste man hitta lämpliga kompromisser. I Stadshagen är det till exempel skolan som får trängas med behovet av en bollplan, säger Olle Burell om planerna.

Ett annat exempel är Vasa Reals skolgård, som redan i dag får underkänt av kommunen vad gäller ytan. Här ska en ny byggnad byggas som både minskar gården och ökar antalet barn som ska använda den, något som Stockholms stads skönhetsråd är kritiskt mot.

– Det blir skuggigt och lite plats för barnen. Många av skolprojekten vi ser hänger ihop med att man inte planerat in nya skolor i nya bostadsområden. Ett typexempel är Hagastaden där man inte planerade in någon skola alls, säger Skönhetsrådets Henrik Nerlund.

– Det är alltid synd när man är tvungen att bebygga yta där det i dag finns utomhuslek. Samtidigt finns många elever i området som vill gå i en skola i närheten. Jag är övertygad om att man kan hitta en bra avvägning, säger Olle Burell om Vasa Real.