Vårdcentraler varnar för sämre vård

Nils-Olov Sandberg, chef på Vaxholms vårdcentral, varnar för sämre vård när landstingets ersättning minskat.
Nils-Olov Sandberg, chef på Vaxholms vårdcentral, varnar för sämre vård när landstingets ersättning minskat.
Längre väntetider, blodproppar som missas och personalnedskärningar.

Nu varnar vårdcentraler i Vaxholm och Åkersberga för att de får för lite pengar från landstinget efter att ersättningssystemet gjorts om.

– Det finns en risk att gamla faller mellan stolarna. Att hjärtsvikt inte behandlas och att man missar en propp i benet. Normal akutvård klarar vi dock, men för andra patienter blir det längre väntetider, säger Nils-Olov Sandberg på Vaxholms vårdcentral.

Sedan årsskiftet har fyra personer fått sluta på vårcentralen – en psykolog, en distriktssköterska, en undersköterska och en receptionist.

Neddragningarna beror på att Vaxholms vårdcentral är en av de vårcentraler som fått mindre pengar sedan årsskiftet. Då gjordes landstingets ersättningssystem nämligen om, för att vårdcentraler med fler vårdkrävande patienter skulle få mer pengar.

För Vaxholms och Åkersbergas del innebär förändringen besparingar på flera vårdcentraler, eftersom invånarna här är friskare än på andra håll.

Situationen förstärks av att vårdcentralerna fått allt mindre pengar de senaste åren, då landstingets ersättning inte höjts i samma takt som kostnaderna.

Detta gjorde att en läkare nyligen slutade i Vaxholm, eftersom hon inte orkade med det höga arbetstempot längre.

– Personalen har gått på knäna länge. Vi gör så gott vi kan men det tär i längden att jobba enormt mycket övertid. Nu har vi ett par hyrläkare, vilket är ett jätteproblem, säger Nils-Olov Sandberg.

Claes Bothin, chef på Husläkarna i Margretelund, har också märkt av att vårdcentralen fått betydligt mindre pengar sedan årsskiftet.

– Vi är hårt drabbade. Primärvården har haft besparingar i flera år, men vi ska göra så gott vi kan och patientsäkerheten ska inte drabbas, men servicen kan påverkas då de sjukaste måste prioriteras. Det kommer att yttra sig i längre väntetider och vi kommer få svårt att behålla personal om vi inte kan ge dem några löneökningar, säger Claes Bothin.

Han tillägger att vårdcentralen hade tänkt att bygga ut sitt laboratorium, men det är lagt på is nu.

Båda läkarna vill se att ersättningen till samtliga vårdcentraler höjs, som en kompensation för att den legat för lågt de senaste åren.

– Ersättningen borde höjas med 10 procent. Det låter mycket men Nya Karoliska sjukhuset får enormt med pengar. I värsta fall får man höja skatten men pengarna går att omfördela, säger Nils-Olov Sandberg i Vaxholm.

Men att ersättningen skulle höjas med 10 procent, det är inte troligt. I alla fall inte om man får tro Marie Ljungberg Schött (M), sjukvårdslandstingsråd.

– Jag har sagt till vårdcentralerna, att så fort vi får ett ekonomiskt utrymme ska vi arbeta för att höja ersättningen i primärvården. Men nu har vi ett lågt ekonomiskt utrymme, säger hon.

Hon varnar också för att länet får ännu mindre pengar över, när utjämningsskatten höjs de närmsta åren.

– Det kommer att bli en tuff period som leder till konsekvenser för stockholmarna, säger hon.

Kan ni inte höja landstingsskatten?

– Det är en urdålig idé, som drabbar företagarna och inte brukar leda till att vi får in mer pengar, säger Marie Ljungberg Schött.

Fakta

Mer till fattiga områden - mindre till rika

Vårdcentralerna i Österåker, Vaxholm, Täby och Danderyd tillhör de vårdcentraler som får störst sänkning av ersättningen sedan årsskiftet.

Tvärtom har flera vårdcentraler i exempelvis Rinkeby och Botkyrka fått mer pengar.

Förutom den socioekonomiska aspekten väger antalet listade patienter nu högre än tidigare. Ju fler listade patienter, desto mer pengar får vårdcentralen.

Källa: Landstinget