Region Stockholm har redan satt igång att plastbanta inom sjukvården. Till exempel så återvinns alla plastförkläden numera.
Men plasten ska minska även i byggsektorn.
Uppdraget har gått till Klimatarena Stockholm, ett forum där regionen och länsstyrelsen samverkar med byggindustri och arkitekter för att klara den omställning som krävs för att nå regionens klimatmål.
Arbetet sätter igång nästa år. Men för Region Stockholms egna verksamheter finns sedan i somras Forum för cirkularitet, som bland annat kraftsamlar mot användningen av plast.
En priolista har upprättats över områden som ska bli mer cirkulära: bygg- och anläggning, hälso- och sjukvårdsutrustning och produkter, fordon, möbler och inventarier, it-utrustning och textilier.
– Plast ingår i flera av områdena, inte minst inom hälso- och sjukvård, säger Christoffer Nelson, miljöchef i Region Stockholm.
Region Stockholms miljöchef Christoffer Nelson menar att ökad cirkularitet är kostnadseffektivt.
Region Stockholm
Plast förbränns
Hälften av utsläppen inom el- och fjärrvärmesektorn kommer i dag från förbränning av fossil plast, och utsläppen har inte minskat i samma takt som andra utsläppskällor.
Regionens mål är att utsläppen ska halveras till år 2030 jämfört med 2019. Då behöver de minska med åtta procent årligen.
Forum för cirkularitet ska titta på hur produkter används och sorteras för att minska överanvändning. Engångsartiklar ska helst bytas ut mot flergångsprodukter.
– Flergångsprodukter tenderar dock att vara lite dyrare. Som de saxar som används i operationssalarna, där en övergång från plastsaxar till rostfria saxar som steriliseras i sterilcentraler kan kosta mer i inköp men också vara en god lösning utifrån klimat- och robusthetsskäl, säger han.
Hushållning
Cirkularitet handlar främst om att återanvända, eller i vart fall förlänga livslängden, på förbrukningsmaterial, inventarier och utrustning, i stället för att slänga och köpa nytt.
– När det gäller fordon kan det handla om att förbättra underhållet så att de håller längre. Överblivna möbler och inventarier kan komma andra verksamheter till godo. Det minskar ju också kostnaderna för inköp, som gammal hederlig hushållning, säger Christoffer Nelson.
Slut på slit och släng i vården
Förr kasserades personalbyxor med fläckar som inte går bort i tvätten. Nu får de en laglapp – och kan fortsätta användas.
17 000 par byxor. Så många brukar slängas i sjukvården i regionen varje år. Men inte längre.
Ett projekt där tvätteriet i stället sätter lappar på fläckarna startade hos Folktandvården vid Eastmaninstitutet och rullas nu ut i regionen.
De är miljöhjältar, menar klimatregionrådet Gustav Hemming (C), som besöker institutet för att lyfta fram projektet.
– Dessutom sparar vi pengar. Om 3 500 byxor kan återanvändas sparas 1,3 miljoner kronor i inköp, säger han.
Men syftet är inte ekonomin, utan att minska utsläppen av växthusgaser så att regionens verksamheter är klimatneutrala till 2035.
Redan nu har man kommit långt när det gäller kollektivtrafiken och att spara energi. Nu satsas även på cirkulär ekonomi och återvinning.
Förkläden smälts ner
Som användningen av plastförkläden. Det går åt 1,5 miljoner förkläden bara inom Folktandvården varje år, berättar Madeleine Örnehed, arbetsledare. Tidigare slängdes de bara.
– Använda förkläden går numera i en särskild påse och skickas iväg för att pressas till balar, som smälts ner och blir till nya förkläden, säger hon.
Den hanteringen infördes först vid Danderyds sjukhus under pandemin, när det inte gick att få fram nya plastförkläden, och gäller nu i hela regionen.
Det är inte bara byxor och förkläden som tas omhand. På Eastmaninstitutets tak finns en destruktionsanläggning för lustgas, som förvandlar utsläppen till vätgas och syre.
Och tvätteriföretaget gör torklappar av uttjänta t-tröjor som personalen använder istället för papper när de tvättat händerna. Och möbler renoveras och kläs om istället för att kasseras.
Bomull klimatbov
De blå bussarongerna som personalen använder är gjorda av cellulosafiber och återvunna pet-flaskor.
För bomull är en miljöbov. Varje byxa som tillverkas drar 12 000 liter vatten, 1,5 kilo kemikalier och släpper ut 10 kilo växthusgaser, enligt regionens beräkningar.
– Det ni gör här kommer att bli den nya normen, säger Gustav Hemming.
Är det slut på slit och släng nu?
– Vi behöver återgå till gammaldags hushållning och lappa och laga. Men inom vården måste vi vara extremt noga med hygienen, så vi kan aldrig komma ifrån att det behövs engångsmaterial, säger han.
Vi behöver återgå till gammaldags hushållning och att lappa och laga
Utsläppen måste ner
Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023.
Sjukvårdens utsläpp av växthusgaser står för drygt 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp.
Genomsnittssvensken har ett klimatavtryck på 8 ton koldioxidekvivalenter per år. För att avvärja klimathotet måste snittet ner till 2 ton.
Källa: Naturvårdsverket
Numera återvinns alla plastförkläden, berättar Madeleine Örnehed, arbetsledare vid Eastmaninstitutet.
Ingrid Johansson