Värdet på huset upp två miljoner

”Det var mycket pengar då”, säger Mats och Kerstin Hallberg som köpte sitt radhus för 2,5 miljoner 2002.
”Det var mycket pengar då”, säger Mats och Kerstin Hallberg som köpte sitt radhus för 2,5 miljoner 2002.
De senaste tio åren har värdet på en snittvilla i Sollentuna stigit med 2 miljoner kronor.

Men den som funderar på att köpa hus i dag bör inte räkna med att bli miljonär – experterna tror inte att priserna kommer öka lika mycket i framtiden.

När Kerstin och Mats Hallberg fick syn på annonsen med radhuset på Murkelvägen låg utropspriset på 2 175 000 kronor. Året var 2002, och efter lite budgivning blev nycklarna deras för 2,5 miljoner – vilket var priset för ett genomsnittligt hus i Sollentuna det året.

– Det var mycket pengar då. Vi förstod att det var ett populärt område för det var några som slogs i budgivningen, berättar Kerstin.

Att värdet på huset sedan skulle komma att stiga väsentligt var inget de räknade med.

– Det hade redan gått upp ganska mycket under lång tid. Vi vågade inte tro att det skulle gå upp ännu mer, säger Mats.

Tio år senare har huspriserna i kommunen skjutit i höjden. 2012 gick snittvillan för cirka 4,5 miljoner – en ökning med 76 procent, enligt en kartläggning som Lokaltidingen Mitt i har gjort.

– Vi har inga planer på att flytta än. Men om vi sålde skulle vi kunna få en herrgård i Värmland, och lite pengar över. Det är klart att det lockar lite, säger Mats.

Den som vill upprepa Mats och Kersin Hallbergs framgångs­recept bör dock tänka efter. Enligt flera experter som Mitt i talat med förväntas priserna stiga betydligt mindre de närmsta tio åren.

– De köpte i ett bra läge, konstaterar Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

De senaste årens värdeökningar kan förklaras med olika politiska och samhällsekonomiska förändringar: räntenivåer, reallöneökningar och skatter. Men flera av dessa går inte att upprepa.

– Till exempel kan man inte avskaffa fastighetsskatten en gång till. Det är inte heller möjligt att sänka räntorna lika mycket igen, förklarar Martin Flodén.

Att köpa en bostad för att göra ett klipp kan enligt Martin Flodén vara riskabelt – både för individen och samhället.

– Det kan vara en bidragande orsak till fastighetskriserna i världen de senaste åren.

Även om den svenska bostadsmarknaden har sett en uppgång i nivå med krisande länder som Spanien och Irland finns det saker som talar för att vi ska slippa en bubbla här.

– I Sverige har vi inte byggt lika mycket som i de länderna, här är efterfrågan fortfarande tillräckligt stor för att hålla priserna uppe, säger Martin Flodén.

2011 pratades det mycket om hur den ekonomiska oron i Europa skulle påverka bostadsmarknaden. 2012 blev en annan fråga tongivande: arbetsmarknaden.

– Medias rapportering har stor betydelse för marknaden, och under hösten har det pratats mycket om en försämrad arbetsmarknad med mer varsel, säger Ingrid Eiken, vd på Mäklarsamfundet

Hon tror dock inte på en bubbla, men inte heller fortsatta ökningar i samma takt som de senaste 10–20 åren. Om den närmaste framtiden säger hon så här:

– Vi tror att marknaden kommer att vara stabil under 2013, om inte utvecklingen på arbetsmarknaden försämras eller bankerna skärper kraven för bolån. Våra medlemmar bedömer att både utbud och efterfrågan kommer att vara i linje med hur det sett under 2012.

– Det är ett stort tryck på bostadsmarknaden i hela Stockholmsregionen med tanke på alla jobb som finns här och den stora inflyttning som detta genererar.

Fakta

Ökade 76 procent Höjda priser

Avkastning under en tioårsperiod, konsumentprisindex: