Mildrat straff för mutdömd

I höstas dömdes en 56-årig kvinna till samhällstjänst för mutbrott då hon hjälpt en 89-årig vårdtagare att testamentera sin 6-miljonersvilla till henne.

Åklagaren överklagade för att skärpa straffet. Då ändrade hovrätten domen till böter.

Den 89-årige mannen bodde ensam i ett hus i Nacka när den 56-åriga kvinnan blev mannens vårdare genom ett hemtjänstföretag. Under en period blev kvinnan också god man åt 89-åringen efter hans önskan. Kvinnan hade accepterat uppdraget då mannen höll på att utveckla Alzheimers och inte haft någon annan nära släkting.

Under tiden kvinnan varit god man åt 89-åringen utformades ett testamente där kvinnan skulle bli förmånstagare för mannens hus, som enligt domen skulle vara värd sex miljoner kronor. Kvinnan hävdade att hon vid flertalet tillfällen tackat nej till fastigheten och att när testamentet skulle träda i kraft även då skulle tacka nej. Kvinnan hävdade också att hennes roll i testamentet utgick från deras vänskapsrelation, då de umgåtts mycket privat och att hon bjudit in mannen till jul- och midsommarfiranden.

Tingsrätten delade inte kvinnans uppfattning utan dömde henne för mutbrott. Påföljden blev villkorlig dom och samhällstjänst i 240 timmar, alternativt fängelsestraff på 10 månader.

Efter domen valde åklagaren att överklaga då denne ville se att domen skärptes till grovt mutbrott, men Svea hovrätts beslut gick tvärt emot åklagarens linje. Hovrätten valde att ändra påföljden till villkorlig dom och dagsböter 100 à 50 kronor. Hovrätten anser att det ”inte framkommit något som medför att det nu aktuella brottet ska bedömas som ett artbrott. Det saknas då skäl att förena en villkorlig dom med samhällstjänst”.

Om domen ska överklagas till Högsta domstolen är oklart då åklagaren som ansvarar för målet är på semester.

– Jag kan inte uttala mig i det här specifika fallet, men som regel tar det stopp här. Förutsättningen för ett överklagande är om det i målet går att identifiera en frågeställning där Högsta domstolen kan förväntas bidra till ledning för framtida rättstillämpning, säger Kim Andrews, chefsåklagare på Riksenheten för korruption.