Värmeverket revs för nytt datacenter – som värmer upp Vallentuna

Parisa Liljestrand inviger. Marc Hoffman från Eon t h och Bineros Göran Gylesjö t v.
Parisa Liljestrand inviger. Marc Hoffman från Eon t h och Bineros Göran Gylesjö t v.
Datacenter brukar vara miljöbovar. Men det som just har öppnat i Bällstaberg hör till världens mest miljövänliga.
I alla fall hävdar företaget Binero det.

Där det gamla värmeverket låg står sedan i februari ett sprillans nytt datacenter. Där inne står nu servrar, switchar och routrar som lagrar och strömmar information. Den processen alstrar värme och den värmen tas tillvara för att värma upp Vallentunas hushåll.

– Vi använder bara återanvändningsbar energi. Och vi trycker tillbaka spillvärmen in i fjärrvärmenätet, säger Joachim Molin kommunikationschef på webbleverantören Binero, som byggt anläggningen tillsammans med Eon.

Surfandet drar el

Man tänker sig gärna att det är mer miljövänligt att läsa böcker och tidningar i paddan än i papperet och att streama film i stället för att använda cd som man gjorde förr. Men vårt digitala liv gör stora avtryck på miljö och klimat. Det går åt enorma mängder energi i världens data- och serverhallar för att hämta hem informationen. Ett datacenter sover aldrig. Utrustningen går bokstavligen varm och behöver kylas ner.

– I dag finns runt 9 miljoner datacenter i världen, säger Joachim Molin. De drivs ofta med kolkraft och icke återanvändningsbara bränslen. Och det är inte ovanligt att man bara släpper ut värmen i luften och bidrar till växthuseffekten.

Energisnålt

Datacentret i Bällstaberg tar alltså vara på spillvärmen och kommer fullt utbyggt att stå för runt en tredjedel av fjärrvärmebehovet i Vallentuna.

– Då man har nästan ersatt det gamla värmeverket med datacentret. Dessutom är det energisnålt, något som är bra med tanke på att vår dataanvändning bara ökar.

Binero hävdar att deras nya anläggning är ett av världens mest klimatsmarta datacenter. Några bevis för påståendet kan han inte ge. Men Dag Henning, energianalytiker på Naturvårdsverket, ger det visst stöd.

Begränsningar

– Det kan vara det. Jag har stött på liknande lösningar och visst är det i framkant, säger han.

Eftersom vi tillbringar allt mer tid på nätet och därmed bidrar till finns farhågor om att vi kan behöva begränsa vår dataanvändning.

– Det skulle kunna vara ett burdust sätt att klara det. IT-branschen förväntas stå för 20 procent av all energiförbrukning år 2030. Det är samtidigt som FN:s klimatmål går i mål. Om folk får upp ögonen för det här kommer de att kräva en begränsning så att man inte använder ännu mer kolkraft bara för att man vill se mer film. Vi kommer inte att kunna fortsätta så här, säger Joachim Molin.