ANNONS

Sjukhusen varslar – sju punkter som lett till vårdkris

Därför tvingas vården i Stockholms län spara in och varsla personal.
Nya Karolinska sjukhuset, vårdköer och personalbrist. Så har vården i Stockholm kommit till ekonomiskt miljardunderskott.
Hur kan man säga upp läkare och undersköterskor när det är knökfullt på akuten och köer till operation?
Ekvationen där sjukhusen dragit över sina budgetar trots att de ska utföra mindre vård, är svår att få ihop.
Men det finns en plan.
ANNONS

Karolinska universitetssjukhuset: 1,6 miljarder back. Södersjukhuset 300 miljoner, Danderyd lika mycket. Nu har sjukhusen tagit till sitt skarpaste vapen för att spara pengar: göra sig av med anställda.

Hur kunde det bli så här – när det redan 2011 fanns en Framtidsplan för hälso- och sjukvård, beslutad i dåvarande landstingsfullmäktige.

Nu är framtiden här. Och resan blev inte helt enkel.

1. Nya Karolinska

Det började egentligen redan 2010 med beslutet att bygga NKS i så kallad offentlig-privat samverkan, OPS. Ett privat företag lånar ut pengar och bygger och att landstinget betalar tillbaka en viss summa varje år. När allt är betalt 2040 är slutnotan hisnande 60 miljarder kronor.

NKS organiserades på ett nytt sätt, kallat Värdebaserad vård, med teman och funktioner i stället för kliniker. Det skulle ge bättre ekonomistyrning, men det blev tvärt om. Kostnaderna har skenat.

2. Gamla sjukhusen

De behövde byggas ut och renoveras. Men det har tagit tid. Nyligen invigdes Danderyds sjukhus nya akutbyggnad, Sös har precis tagit en ny vårdbyggnad i bruk, Huddinge har en helt ny flygel, på S:t Görans byggs förlossningsklinik.

Men bristen på vårdplatser är inte främst en fråga om utrymme, utan det är bristen på personal som gör att de inte kan hållas öppna. Det finns ungefär 3 300 fastställda vårdplatser i regionen. Av dem är omkring 2 700 bemannade.

ANNONS

3. Akutmottagningarna

NKS intensivakut öppnade i maj 2018 och den gamla stängde. Intensivakuten tar bara emot de allra svåraste traumafallen. Resten av  patienterna hänvisas till övriga akutmottagningar, med långa köer där som följd.

Tanken var att närakuterna skulle avlasta. Nu har nio närakuter kommit på plats, den tionde öppnar i januari.

4. Personalen

Det råder brist på sjuksköterskor. Missnöje med löner och arbetsvillkor på sjukhusen har fått många att söka sig till andra mottagningar – eller till bemanningsföretagen.

För när operationsköerna växer får det kosta vad det kosta vill. Som på NKS, där inhyrda operationssjuksköterskor tjänstgör för att beta av köerna.

5. Patienterna

De blir fler, och äldre.

Region Stockholm växer med en mindre stad varje år, med över 30 000 invånare. Och de kommer att vara i behov av vård, förr eller senare.

6. Vården flyttar ut

Enligt Framtidsplanen ska den kostsamma sjukhusvården så långt det går ersättas med öppenvård.

Dels på vårdcentralerna, men också vid mindre mottagningar runt om i länet, privata eller landstingsdrivna. Ett 40-tal vårdval finns nu, från allergologi till öron- näsa- hals.

Då blir det färre patienter på sjukhusen. Under några år har de fått extra pengar för att klara denna omställning. Men nu är det skarpt läge.

7. Sjukhusavtalen

I de nya sjukhusavtalen som slöts för några veckor sedan räknas kostnaderna bara upp med 1,5 procent och den fasta ersättning som sjukhusen får minskar, medan den rörliga ökar.

Ju fler patienter som vårdas, desto mer pengar får sjukhuset. Och nu ska det göras med mindre personal.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.