Vasagatan var pampig som Strandvägen

1955. Polis som står mitt i Vasagatan.
1955. Polis som står mitt i Vasagatan.
1958. Sänkning av Vasagatans gatunivå. Huset till vänster står där Royal Viking ligger i dag. Men hotellet ligger längre ut och gatan är bredare nu. Bilarna skulle fram.
1958. Sänkning av Vasagatans gatunivå. Huset till vänster står där Royal Viking ligger i dag. Men hotellet ligger längre ut och gatan är bredare nu. Bilarna skulle fram.
I Klara låg tidningsredaktionerna tätt. Stockholms Dagblad huserade på Vasagatan 9, vid Bryggargatan.
I Klara låg tidningsredaktionerna tätt. Stockholms Dagblad huserade på Vasagatan 9, vid Bryggargatan.
1950. Surströmmingspremiär på Tennstopet. Nils Simonson provsmakar.
1950. Surströmmingspremiär på Tennstopet. Nils Simonson provsmakar.
Hotel Continental någon gång mellan 1884 och 1899.
Hotel Continental någon gång mellan 1884 och 1899.
Vasagatan var en gång i tiden mitt i händelsernas centrum. Här trängdes de flotta hotellen med dagstidningar och krogar.

Gatan sjöd av liv innan rivningen av Klara.

Vasagatan

Handen på hjärtat, om du vill gå ut och ta ett glas söker du dig då till Vasagatan? Den som är inbodd Vasastadsbo svarar troligen nej. För även om det rör sig massor av folk längs den vältrafikerade gatan utmärks den knappast av sina charmiga krogar, roliga butiker eller spännande invånare. Det bor ju ingen där.

Här rör sig massor av folk, men få har någon riktig förankring i kvarteren. De flesta är kontorsfolk eller människor som ska vidare med tåget.

Men så har det inte alltid varit. Vasagatan ansågs i nästan ett sekel ungefär lika pampig som Strandvägen.

Allt började med Centralstationen. När den byggdes 1871 var den stans största hus efter Slottet och från att ha ansetts som en utkant av stan blev området runt Klara sjö stekhett. I en rasande fart växte anslående byggnader fram längs den nya paradgatan.

Runt en järnvägsstation måste det finnas hotell och på Vasagatan etablerades en rad förstklassiga sådana. Till dem hörde Continental, som från början hette W6 och inrymdes i ett 1700-talshus.

Här fanns även Astoria, Terminus, Adlon och Park. Enklare rum för resande fick man söka på bakgatorna i Klarakvarteren där det fanns ett otal billiga hotell.

På Vasagatan fanns också det stora Centraltryckeriet och i hela Klara ett 30-tal tryckerier som dundrade fram tidningar till alla de redaktioner som fanns i kvarteren.

Stockholms-Tidningen och Aftonbladet låg på Vattugatan, Svenska Dagbladet på Karduansmakargatan, Dagens Nyheter och Arbetaren på Klara Västra kyrkogata, Expressen på Klara Södra kyrkogata. På Klarabergsgatan fanns Svenska Morgonbladet och Idun. Vid Tegelbacken hade Tidningarnas Telegrambyrå sin redaktion.

Det sägs att tempot är högt på dagens redaktioner. Men frågan är om inte journalisterna slet ännu mer förr. Tidningarna kom ut med flera upplagor om dagen och hade det hänt något stort kunde det vara en ny tidning som gjordes såväl till den andra som den tredje upplagan.

Utanför tryckerierna stod bilar beredda att köra ut de rykande färska nyheterna till tobaksaffärer stan runt eller längre ut i Mälardalen.

Så var det alla kaféer och krogar. Klara var ett nöjescentrum och här låg flera av stans mest uppskattade stamställen.

W6 låg i hörnet av Herkulesgatan och Klara Västra kyrkogata, Tennstopet på Vattugatan 8, i hörnet Herkulesgatan/Klara Södra kyrkogata fanns S:ta Clara och på Jakobsgatan 20 Löwenbräu.

Inte minst bodde det helt vanliga stockholmare i husen runt Vasagatan, människor som rörde sig i kvarteren både dagar och kvällar.

Men sedan började nya vindar blåsa.

Stockholms city skulle anpassas till bilar och handel. Och det skulle dras tunnelbana genom stan. Därmed var klockan slagen för Klarakvarteren, där större delen av de gamla husen jämnades med marken. Vid mitten av 60-talet hade Klara förvandlats till oigenkännlighet.

Vasagatan breddades och gatunivån sänktes. Många av de vackraste husen, som tegelslottet, där Exportföreningen höll hus, jämnades med marken. Tidningsredaktionerna flyttade ut från innerstan eller lades ner. Med dem försvann krogarna. Och bostadshusen ersattes av bankpalats och kontor.

Louise Kristoffersson

Fakta

Gata i förändring

1871: Centralstationen byggs. Det första tåget rullar in den 15 juli.

1878: Ett hus från 1700-­talet byggs om och blir Hotel W6 mittemot stationen.

1885: Clara Strandgata döps om till Vasagatan.

1899 W6 brinner och byggs upp till Continental.

1903: Centralposthuset invigs, ritat av Ferdinand Boberg.

1925: Landets första trafiksignaler tänds i korsningen Vasagatan/Kungsgatan.

1931: Centraltryckeriet rivs. På samma ställe byggs Esseltehuset, som fortfarande står kvar. Det ritades av Ivar Tengbom och var en av funktionalismens främsta byggnader.

1962: Hotell Continental rivs när tunnelbanan ska dras. Året därpå byggs ett nytt hotell på samma plats.

2010: Continental rivs igen. Nu är det Citypendeln som ska fram.

2016: Nya Continental öppnar.