Vasastans sista arbetshäst

Snöblask på Odengatan och en illa parkerad folkabubbla, så var vardagen för Grålle, Vasastans sista arbetshäst.
Snöblask på Odengatan och en illa parkerad folkabubbla, så var vardagen för Grålle, Vasastans sista arbetshäst.
Grålle tar rast i hörnet Rådmansgatan/Luntmakargatan. I närheten fanns en mack där kusken Göran fick hämta vatten.
Grålle tar rast i hörnet Rådmansgatan/Luntmakargatan. I närheten fanns en mack där kusken Göran fick hämta vatten.
Kusken Göran äter frukost på kafé 9:an på Ynglingagatan.
Kusken Göran äter frukost på kafé 9:an på Ynglingagatan.
Grålle gör halt framför övergångsstället vid Grand på Sveavägen.
Grålle gör halt framför övergångsstället vid Grand på Sveavägen.
Grålle, Rune och Göran stannar för rött utanför Stadsbiblioteket på Odengatan. Kanske är kvinnan på väg till något seminarium. Innan universitetet flyttade till Frescati låg Stockholms högskola i de här kvarteren.
Grålle, Rune och Göran stannar för rött utanför Stadsbiblioteket på Odengatan. Kanske är kvinnan på väg till något seminarium. Innan universitetet flyttade till Frescati låg Stockholms högskola i de här kvarteren.
Grålle var Vasastans sista arbetshäst och ett slags motsvarighet till dagens cykelbud. Men hans dagar var betydligt mindre stressiga och kuskarna Göran och Rune kunde styra arbetsdagen i sin egen takt.

Nu är det jämnt 50 år sedan som fotografen och Vasastadsbon Kätie Strandberg dokumenterade honom.

När hon var ung hörde hon till de allra första som lärde sig fotografi av Christer Strömholm. Hans berömda fotoskola låg på Söder men innan dess gav han kvällskurser i en källarlokal på Luntmakargatan. När kursen var klar stannade hon kvar ett år och jobbade som hans kopist.

Och det var när Kätie Strandberg rörde sig i Vasastan som hon upptäckte Grålle, där han gick och drog sin vagn.

– Jag tyckte att han var så gullig. Så jag frågade kuskarna, Göran och Rune, om jag fick följa med dem och dokumentera honom. Det känns väldigt roligt att få lägga en sådan här pusselbit till historien.

Det gick bra och i skarven mellan november och december 1965 fick hon sitta med dem på kuskbocken medan ekipaget rörde sig över Vasastans gator i maklig takt.

Grålle bodde i ett stall på Bellevuehöjden bredvid Carl Eldhs ateljé och där började arbetsdagen vid sex på morgonen. Han blev ryktad, fick vatten och hö och sedan spändes vagnen för. Den första anhalten var kafé 9:an på Ynglingagatan där Göran och Rune drack kaffe vid sju.

På Norra station lastades vagnen full med paket som skulle till olika adresser på Norrmalm. Sedan var det dags att återvända till 9:an och äta frukost. Göran och Rune kånkade sina leveranser genom portar och uppför trappor hela dagen. Vid fyra var de tillbaka i stallet och arbetsdagen var slut.

Om paketleveranser i dag körs av bilbud och dödsföraktande cyklister såg arbetstempot för Rune och Göran avsevärt mer behagligt ut.

– De fick ju bära tungt och de var uppe tidigt. Men de tog det i sin egen takt. De var väldigt snälla mot Grålle, han blev verkligen väl omhändertagen av de där två, säger Kätie Strandberg när vi träffar henne i hennes lägenhet vid Odenplan.

När bilderna togs jobbade hon som kopist på Pressens bild. Hon hade hoppats att de skulle komma till användning där men de blev aldrig publicerade och glömdes bort.

För sju år sedan hittade hon dem och de ställdes ut på Arbetets museum i Norrköping. Hon gjorde också en bok, ”Hästen Grålles kortdikter” av bilderna med egna dikter till.

I dag har de blivit dokument inte bara av en arbetshäst och hans kuskar utan också av hur vår stadsdel såg ut för ett halvsekel sedan.

Nu kommer den i ny upplaga och den här gången har hon också lagt till fakta om stadens arbetshästar.

– Det känns väldigt roligt att kunna lägga en sådan här pusselbit till historien. Det finns annars bara enstaka bilder av bryggarhästar och mjölkhästar.

Fakta