Oro kring Väsbys satsning på skolan

Enligt Oskar Weinmar (M) ska en eventuell skattesänkning inte påverka skolsatsningen.
Enligt Oskar Weinmar (M) ska en eventuell skattesänkning inte påverka skolsatsningen.
Upplands Väsby lägger mer pengar per elev i grundskolan än rekommenderat, till skillnad från majoriteten av kommunerna i länet.
Men nu finns en oro bland lärarna att det nya styrets utlovade skattesänkning ska sätta stopp för satsningen.

Det är stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna i länet lägger på grundskolan, beräknat utifrån de lokala förutsättningarna. Det visar siffror som SKL, Sveriges kommuner och landsting, har tagit fram för Mitt i.

Stockholm stad sticker ut och lägger klart mest över vad SKL beräknar att skolan ska kosta per elev i respektive kommun, den så kallade referenskostnaden.

Men majoriteten av kommunerna i länet spenderar mindre per elev än rekommenderat. Av dem ligger Täby och Österåker i botten, och där larmar nu lärarfacken om en ohållbar arbetssituation och om köpstopp i många skolor.

I Upplands Väsby har man under den senaste mandatperioden gått från att lägga nästan sju procent under referenskostnaden per elev år 2015 till nästan fyra procent över i fjol, att jämföra med Stockholm som lägger drygt 15 procent över.

Fakta

19 av 26 kommuner satsar mindre än vad de borde

Så mycket mer eller mindre (i procent) la kommunen per elev i grundskolan under 2017, jämfört med vad som var rekommenderat i just den kommunen.

Källa: SKL

Lyckat med Ett lärande Väsby

Lars Valtersson (MP), utbildningsnämndens ordförande den gångna mandatperioden, lyfter fram projektet Ett lärande Väsby, ett blocköverskridande samarbete där mål och satsade pengar gemensamt satts upp, som en lyckad satsning på skolan.

– Skolan har varit högst prioriterad. Ett lärande Väsby har haft stor effekt på att få ordning och reda på vem som gör vad, och tilliten som var i botten när vi tog över är nu hög. Dessutom har resultaten förbättras. I årskurs sex till exempel ökar resultaten, vilket går mot trenden i landet, säger han.

Pernilla Fransson, fackombud i Upplands Väsby för Lärarnas Riksförbund, håller med om att ett lärande Väsby har fungerat bra.

– Det bidrog bland annat till ökad måluppfyllelse i skolan och bättre resursfördelning. Men samtidigt har vi en verksamhet som hela tiden kräver mer resurser, och de har inte varit tillräckliga.

Det finns en allmän oro att resurserna ska minska med det nya styret, med tanke på att de gick till val på att sänka skatten.

Pernilla Fransson, Lärarnas Riksförbund

I år väntas utbildningsnämnden gå nästan 9 miljoner back, av dem står grundskolan för 2,5 miljoner.

– Vi har haft sparkrav i år, man har inte nyanställt speciallärare eller runt i kring-personal. Det finns en allmän oro att resurserna ska minska med det nya styret, med tanke på att de gick till val på att sänka skatten, säger hon.

Men Oskar Weinmar (M), kommunstyrelseordförande i det nya Moderatledda minoritetsstyret, försäkrar att en skattesänkning inte ska påverka skolan.

– Skolan är välfärdens kärna och den vill vi fortsätta prioritera. Arbetssättet och lärdomarna från ett lärande Väsby är i allra högsta grad levande.

Mobbare ska få byta skola

Han menar att ett extra fokus på tryggheten är där det nya styret skiljer sig från det tidigare.

– Vi vill att satsningen på ökad trygghet i kommunen även ska gälla i skolan. Nu är det på riktigt nolltolerans som gäller för kränkningar och mobbning. Det ska vara den som mobbar som får byta skola.

Fakta

Plats 151...

av 290 blev Upplands Väsbys placering i Lärarförbundets årliga rankning av landets skolkommuner som presenterades i förra veckan. Det är 91 placeringar bättre än förra året.

Men Upplands Väsby hamnade bara på plats 276 när det kommer till lärartäthet.

När det kommer till andel behöriga lärare i kommunala grundskolor var siffran 72,2 procent förra året att jämföra med länssnittet på 70,4. Antalet behöriga lärare i friskolor var 51,9 procent att jämföra med länets 60,5.

Men trots att man satsar mer på skolan är skolresultaten lägre än länssnittet. Förra året fick 72 procent av eleverna i nian godkänt i alla ämnen, att jämföra med länets 80 procent.

Bra skolresultat beror även på faktorer som till exempel föräldrars utbildningsbakgrund och inkomst. För att skolan ska bli mer likvärdig i kommuner och i skolor med utbildningsutmaningar betalas i dagarna det nya statsbidraget likvärdig skola ut, som tar just hänsyn till de faktorerna.

I en första omgång delas en miljard kronor ut till kommuner och friskolor under hösten. Upplands Väsby har sökt och beviljats 2,6 miljoner kronor. Bidraget får inte gå till att minska kostnaderna per elev utan ska gå till satsningar i skolan.