ANNONS

Havs- och vattenmyndigheten vill inte flytta ut trålgränsen

Trålgränsen vid Stockholms skärgård.
I dag går trålgränsen fyra sjömil utanför svenska kusten.
Fiskforskare varnar för risken att missa nedgångar i lokala bestånd när man tittar på strömmingen som ett enda stort bestånd i hela Östersjön.
Men den ansvariga experten på på Havs- och vattenmyndigheten är inte orolig för det.
ANNONS
Nyheten i korthet

Vad gäller saken?

  1. Skärgårdens yrkesfiskare vittnar om kraftigt minskade fångster av strömming.
  2. Länsstyrelsen tror att det beror på industritrålarna som på våren fiskar upp stora mängder strömming innan den ska gå in i skärgården och föröka sig.
  3. Industritrålarna säljer fisken till fiskmjölsfabriker i Danmark där den blir till foder för fiskodlingar och annat. En enskild trålare tog upp 175 gånger mer strömming än alla länets yrkesfiskare tillsammans.
  4. Flera regionpolitiker vill att regeringen flyttar ut trålgränsen till tolv sjömil, men ansvariga ministern säger nej med hänvisning till att strömmingsbeståndet i Östersjön är stabilt, enligt Internationella havsforskningsrådet.
  5. Fiskforskare ser tecken på överfiske och varnar för att göra om misstaget med västkusttorsken, då man för sent upptäckte att de lokala bestånden försvunnit.

 

– Vi vet att det finns lokala delbestånd av strömming. Men vi ser ändå att det fungerar att tills vidare förvalta det som ett stort bestånd, säger Fredrik Arrhenius utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Varför det?

– För att vi inte har tillräcklig kunskap för att kunna skilja på delbestånden. Om Internationella havsforskningsrådet (ICES) hade kunnat särskilja delbestånden så hade de gett oss råd utifrån det, säger han.

Hur ser du på de varningssignaler som kommer nu, om minskade strömmingsfångster?

– Det kan mycket väl vara som de lokala fiskarna säger. Vi håller på att diskutera med Statens lantbruksuniversitet just nu om hur vi kan förbättra kunskapsläget.

Ett annat tecken är att strömmingarna har blivit mindre och växer långsammare?

– Ja, fisken har blivit mindre. Men det har varit mycket stor strömming under ett par år. Det kan ändras igen.

Flera av de fiskforskare vi pratat med tycker att ni borde hålla en försiktigare linje. Vad svarar du dem?

– Vi tillämpar försiktighetsprincipen när vi sätter kvoterna efter maximal hållbar avkastning, med den nya fiskeripolitiken som togs 2013. Det är som att bara använda räntan på det kapital man har på banken.

Om kvoterna baseras på ett stort bestånd, är inte risken då att ni missar att lokala bestånd går under?

– Jag säger inte att det inte kan finnas en sådan risk, men vi bedömer den som låg.

Riskerar ni att upprepa misstaget med västkusttorsken?

– Jag har svårt att se det. Jag tycker inte man kan jämföra torsksituationen med strömmingens.

Fiskforskarna, länsstyrelsen och regionen vill att trålgränsen flyttas ut. Hur ställer ni er till det?

– Vi har möjlighet att flytta ut gränsen för våra egna svenska fiskare, men då kan andra länders fiskare ändå fortsätta fiska in till fyra sjömil. Vill vi ändra på det måste vi komma överens med de andra länderna. Sedan måste det godkännas av EU, säger han.

Forskarna tror att det skulle vara ett effektivt sätt att skydda strömmingen. Är det värt att testa?

– De tror det, men vi vill ha belägg. Det här är ingen enkel fråga. Det finns många intressen att ta hänsyn till och det kan finnas mycket annat som påverkar de lokala bestånden, säger Fredrik Arrhenius.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.