Stockholm är Nordens Venedig.

Men vattnet är inte bara vackert – det är också en utmaning.

Följ med på en historisk resa över vattnet som delar staden.

dennis longread byline

Saltsjö-Mälarsnittet.

Det är namnet på det vatten som delar Stockholm.

I över hundra år har stockholmarna försökt överbrygga detta vatten för att hålla staden samman.

Ännu har vi inte lyckats.

Skiss från 1800-talet.

Skiss från 1800-talet på sammanbindningsbanan. Järnvägsbron stod färdig 1871. Foto: Wikimedia commons

Visst, vi har lyckats bygga broar, järnvägar och tunnlar. Men Stockholms utmaning är större än betong och stål.

Norra sidan håller nämligen på att dra ifrån södra sidan – med både jobb och bostäder.

Regionens politiker är oroliga.

– Vi är ett län som riskerar att bli två, säger Kristoffer Tamsons (M), regionråd med ansvar för trafikfrågor.

nu och då maffiga motorvägar longread
Maffiga motorvägar. Nu: Bygget av Förbifart Stockholm. Då: Bygget av Essingeleden 1962.

På 50 år har nästan inga nya förbindelser mellan nord och syd kommit till. Men nu står regionen inför den största utbyggnaden av vägar och spår på flera decennier.

Inget nytt problem

De kommande åren kommer förbindelserna mellan nord och syd nästan att fördubblas.

Det är viktigt.

Regionpolitikerna Gustav Hemmin (C) och Kristoffer Tamsons (M) om nordsydproblemet. Foto: Carlos Montecinos.

Trängseln på mitten är anledningen till att Stockholm håller på att delas.

– Blir pendlingen för lång skapas otrivsel. Företag får svårt att rekrytera för att människor inte vill sitta i trafiken. Rörligheten är viktig för att kunna rekrytera, säger Gustav Hemming (C), regionråd med ansvar för tillväxtsfrågor.

Nordsyd-problemet är inte nytt i Stockholm.

Obalansen mellan nord och syd togs upp redan i länets första regionplan från 1958 och har dykt upp i varje regionplan sedan dess: 1978, 1991 och 2001.

Men nya vägar över vattnet har inte byggts.

Befolkningen ökar stort

Efter en expansiv period mellan 1930-talet och 1960-talet då Västerbron, tunnelbanan, Centralbron och Essingeleden kom till har inte mycket hänt.

Undantaget är tvärbanan mellan Liljeholmen och Alvik år 2000.

Satsningarna mellan 1935 och 1970 berodde på en kraftig befolkningsökning. Länet växte med 660 000 personer på 35 år.

Loading...

Loading…

De kommande 35 åren – mellan 2010 och 2045 – förväntas Stockholm växa med 960 000 personer.

Det är en utmaning.

Jobb i norr – bostäder i syd

När länet växer snabbt och det är trångt på mitten riskerar länet att delas i två.

Det finns fler jobb än arbetande befolkning i norr – och tvärtom i syd.

– Vi ser tecken i det som kallas dag- och nattbefolkning. Södra delen har fler som bor där än som jobbar där, och det är omvänt i norr. Det är tecken på att vi inte har rörligheten som vi skulle vilja, säger Kristoffer Tamsons (M).

Pendeltågsstation City och tunnelbanestation Hötorget på 50-talet
Nya citystationer. Nu: Citybanan vid Centralen 2017. Då: T-banestation Hötorget 1952.

Varje dag sker alltså en stor rörelse från syd till nord.

Det är ett problem som kan få norra sidan att rycka ifrån södra sidan när det gäller både jobb och bostäder.

Hur då? undrar du. Om nu så många tar sig över vattnet varje dag – då måste ju rörligheten vara bra?

Så vad är problemet?

Nynäshamns station med pendeltåg.

1958 föddes idén till ett pendeltåg mellan norra till södra sidan. Bilden är från Nynäshamn under 70-talet. Foto: Håkan Johnson/Stadsmuseet i Stockholm.

Jo, problemet är att det är trångt och blir trängre. På Essingeleden och i tunnelbanan, till exempel.

Om pendlingen känns obehaglig kan stockholmarna välja bort jobb på andra sidan stan. Det betyder i så fall att rörligheten är skadad.

En spricka i regionens styrka som en helhet.

tunnelbanabron söderström slussen byggs 1956

Tunnelbanebron mellan Slussen och Gamla stan byggs 1956. Till vänster syns järnvägsbron (sammanbindningsbanan). Foto: Gunnar Lantz/Stadsmuseet i Stockholm.

Risken är att stockholmarna börjar söka jobb på enbart sin sida av Saltsjö-Mälarsnittet.

Bostadsmarknaden kan då följa efter och falla över till bara en sida av länet. Som det ser ut i dag den norra, där arbetsmarknaden är starkare.

Södra sidan skulle då halka efter både när det gäller bostadsutveckling och ekonomisk tillväxt.

i dag tunnel i öst då 1948 skiss på hängbro
Drömmen i öst. Nu: Östlig förbindelse i tunnel. Då: Modell på hängbro över inloppet 1948.

Stockholm skulle inte längre vara en helhet utan delad i två.

Orsakad av en propp i mitten.

Historiska beslut

Men massor är på gång när det gäller att överbrygga Saltsjö-Mälarsnittet.

Sverigeförhandlingen presenterade 2017 en satsning på tunnelbana från Fridhemsplan till Årsta.

Och sedan tidigare finns satsningen på tunnelbana till Nacka från City samt Förbifart Stockholm från Kungens kurva i Huddinge till Häggvik i Sollentuna.

Sommaren 2017 öppnade även Citybanan för pendeltågen – det är första gången sedan 1800-talet som ny järnväg byggs mellan Stockholms norra och södra delar.

Är det bra sen?

sverigeförhnadlingen 2017

Presskonferens 2017 om tunnelbana till Årsta från Kungsholmen, Roslagsbana till Stockholm central och Spårväg Syd. Fr.v: Catharina Håkansson Boman (Sverigeförhandlingen), Irene Svenonius (M) (Region Stockholm), HG Wessberg (Sverigeförhandlingen), Karin Wanngård (S) (Stockholms stad). Foto: Anna Wilson.

Regionråden kan inte riktigt svara på frågan.

– Vi kanske inte riktigt inser vad de beslutade investeringarna betyder. Det är väldigt, väldigt stora saker vi gör, säger Gustav Hemming (C).

– Så länge vi delar ambitionen i att Stockholm aldrig är färdigbyggt så är inte kollektivtrafiken det heller, säger Kristoffer Tamsons (M).

Framtiden i Sickla: Saltsjöbanan möter tvärbana och tunnelbana. Illustration: SLL/Sweco.

Fotnot: Den här artikeln publicerades ursprungligen 22 april 2017 och har uppdaterats för att passa dagens datum.

Foton: Maffiga motorvägsprojekt: Nu: Christian Lärk (Mitt i Stockholm). Då: Åke Thomssen (Stadsmuseet i Stockholm). Citystationer: Nu: Mostphotos. Då: Johan Kjellström (Stadsmuseet i Stockholm). Drömmen i öst. Nu: Sweco. Då: Wikimedia commons. 

Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Lidingö direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.