Så växte dagens Vallentuna fram

Vallentuna 1960.
Vallentuna 1960.
Tuna torg i förgrunden, Skördevägen i mitten och kyrkan i bakgrunden.
Tuna torg i förgrunden, Skördevägen i mitten och kyrkan i bakgrunden.
Tuna torg med stationshuset i förgrunden.
Tuna torg med stationshuset i förgrunden.
Stationshuset rivs. I bakgrunden Maskin-Tellus.
Stationshuset rivs. I bakgrunden Maskin-Tellus.
Vallentuna nuförtiden.
Vallentuna nuförtiden.
För 60 år sedan var Vallentuna en trädgårdsstad. Flygbilder från då och nu visar hur samhället förändrats.

Sedan första september kan vem som helst ta del av historiska flygfoton från lantmäteriet – gratis. För den som exempelvis vill se hur grannskapet förändrats de senaste decennierna är bilderna en guldgruva.

– Oj, då! Det var värst, säger Sigurd Rahmqvist, ordförande i Vallentuna hembygdsförening (VHF), och en av de som kan få användning för flygfotona som precis släppts.

– Jag är historiker och brukar annars mest jobba med kartor.

Vallentuna byggt på mark från två gårdar

När man jämför flygfotot av Vallentuna från 1960 med en nytagen bild ser man tydligt hur mycket som hänt i stan. Då, för 60 år sedan, bestod Vallentuna till stor del av arbetarbostäder, egnahem och villor som byggts under 1910- och 1920-talet. Marken som bebyggts hade tidigare tillhört Rickeby gård eller, söder om Allévägen, varit åkergärden som tillhört Prästgården.

Tuna torg i förgrunden, Skördevägen i mitten, kyrkan i bakgrunden;flygbilder

Själva Rickeby gård, som låg precis sydväst om korsningen Fornminnesvägen/Mörbyvägen, syns på fotot från 1960, men revs några år senare för att ge plats åt flerfamiljshus.

– Man kallade det för en trädgårdsstad  – även i centrala Vallentuna var det villor med rejäla trädgårdar som gav Vallentuna en speciell karaktär, men de försvann successivt, säger Sigurd Rahmqvist.

Under 1950-talet byggdes både flerfamiljshus och ett kommunhus. På 1960-talet accelererade byggandet ytterligare.

Bjässar tog över centrum

– Centrum är helt omgjort. På 1950-talet fanns stationshuset kvar, men det revs på 1970-talet. Det huset hade man kunnat spara om man velat – men i stället byggde man en stor koloss – Tunahuset som skärmade av Vallentuna och Allévägen från järnvägen, säger Sigurd Rahmqvist.

Tunahuset (1972) följdes av ytterligare tre bjässar: Torghuset (1982), Tärningen (1983) och Alléhuset (1991).

– Allèvägen gick mot stationen tidigare. Nu ser det lite tråkigt ut.

Jag tycker det är lite hänsynslöst och okänsligt

Han är också irriterad över hur bygdens vägnät förändrats. Ett exempel är Mörbyvägen förbi centrum, som under århundraden gick i en mjuk båge förbi ett forntida gravfält. När centrumhusen byggdes rätades vägen ut.

– Jag tycker det är lite hänsynslöst och okänsligt.

– Vi i hembygdsföreningen försöker säga att man ska vara varsam och ta vara på det historiska arvet – hela vägnätet går tillbaka åtminstone till medeltiden. Det gör att man har en chans att identifiera platser på äldre kartor.

Kan även de som bestämmer lära sig något av gamla flygbilder?

– Ja man tycker ju det. Man vet ju att de som planerar ofta saknar känsla för det förflutna. Det är vi som får påpeka det, vi som är remissinstans. Men det borde vara så att man tar hänsyn till det.