Täby växte tack vare slottets kris

Tibble gård med omnejd 1958.
Tibble gård med omnejd 1958.
Tibble gård - innan Täby Centrum byggdes.
Tibble gård - innan Täby Centrum byggdes.
Täby centrum byggs. Tibble gårds stora ekonomibyggnad stod kvar en tid under bygget.
Täby centrum byggs. Tibble gårds stora ekonomibyggnad stod kvar en tid under bygget.
Täby centrum nu (ca 2015 -2017)
Täby centrum nu (ca 2015 -2017)
Täby var ett jordbrukslandskap fram till 50-talet. Det moderna samhället växte fram tack vare att Näsby slott hamnade i ekonomiska svårigheter.

Sedan första september kan vem som helst ta del av historiska flygfoton från lantmäteriet – gratis. För den som exempelvis vill se hur grannskapet förändrats de senaste decennierna är bilderna en guldgruva.

– Man får ju ett tidsdokument hur det såg ut då och kan jämföra med nu. Det visar tidens gång, säger Täbybon Lothar Lammertz, ansvarig för Täby Hembygdsförenings digitala fotoarkiv.

Lothar Lammertz, Täby Hembygdsförening

För honom och andra hembygdsforskare är nyheten välkommen, även om många hembygdsföreningar sedan innan har egna flygbilder

Full gas på byggandet sedan 1950-talet

En titt på Lantmäteriets bilder från 1958 visar att det verkligen inte stått still i Täby. 1958 fanns inte Täby centrum ens i sin äldsta form, och varken Storstugan eller Grindtorp var byggda: däremot pågick markarbeten för Näsbydal. Täby Galopp, som officiellt invigdes två år senare, kan också skönjas.

– Täby var ju ett jordbrukslandskap fram till 1950-talet. Det var ju ett antal gårdar och torp, berättar Lothar Lammertz.

Täby var ju ett jordbrukslandskap fram till 1950-talet. Det var ju ett antal gårdar och torp

I vanliga fall håller han två timmar långa föredrag om kommunens utveckling. Snabbversionen är att bebyggelsen från början var koncentrerad runt Täby kyrkby, men spreds söderut och tog fart efter att Roslagsbanan öppnade 1885.

Slottets mark blev  kommunal

Avgörande för södra Täbys utveckling var att Näsby slott sålde sitt markinnehav där.

– De kom i ekonomiska svårigheter. På 1920-talet talet sålde de en massa mark till en grosshandlare som sedan sålde marken vidare till kommunen.

Under 1940- och 1950-talet utarbetade man i Täby en plan med 16 kommundelsområden, en slags bostadskluster som man ville anlägga eller bygga vidare på.

– Det skulle byggas tätt och högt, så det skulle bli mycket område kvar för fritid.

Sosse byggde det moderna Täby

Drivande var kommunalnämndens ordförande Gustaf Berg, socialdemokrat.

– Jag ser honom som en av de allra viktigaste i Täbys utveckling. Han förstod att planera och hittade på att köpa mark och sälja till exploatörer som fick ordna med infrastrukturen, säger Lothar Lammertz.

– Täbys goda ekonomi bygger på att kommunen köpt mark och sålt till byggare.

Gustaf Berg var så viktig att han sedan Täby blivit en tjänstemannakommun med övervägande borgerliga väljare blev kvar som kommundirektör. Från slutet av 1950-talet till 1970 genomfördes flera stora byggen som gjorde att kommunens tyngdpunkt försköts från Roslags-Näsby till området runt Tibble.

– Tibble var en stor gård med åkrar och ängar runt om. Det är gammal sjöbotten.

Först bland de stora bostadsbyggena där var Näsbydal (900 lgh, 1958-1961), byggt på ett gammalt kärr.   

Näsbydal följdes av Grindtorp (1 548 lgh, 1961-1966), Täby centrum (1968) och Storstugan (704 lgh, 1970).