Veteran fixar midsommarfesten på Farsta gård

Från en tidigare midsommar på Farsta gård. Curre Brandt i röd folkdräkt.
Från en tidigare midsommar på Farsta gård. Curre Brandt i röd folkdräkt.
Traditionellt firande på Farsta gård brukar locka tusentals.
”Det är ett hedersuppdrag för mig”, säger lek- och dansledaren Curre Brandt, 77.
Kolla även in kartan över andra firanden, längst ner i artikeln.

Till Farsta gård brukar folk vallfärda redan på midsommaraftonens förmiddag.
– Det väller in folk över Magelungsvägen. Många har med sig egen picknick och sitter på filtar i gräset, säger Curre Brandt, tidigare ordförande för Folkdanslaget Viljan och mångårig ledare för dansen på Farsta gård.
I år får han klara sig utan sitt danslag. Med en dragspelare vid sin sida räknar han ändå med att få besökarna på fötter.
– Det som är roligt med midsommar just i Farsta är att det kommer många med utländsk bakgrund, som brukar vara de första att börja dansa – och väldigt duktiga också.

Många vill sjunga Idas sommarvisa

Sången och dansen runt stången drar igång klockan 12. Under dagen blir det också dragkamp mellan barn och vuxna. Och så får barnen komma upp och sjunga sina egna favoritlåtar.
– Ungefär varannan brukar välja Idas sommarvisa, säger Curre Brandt och skrattar.

”Man brukade rulla sig naken i daggen”

Midsommar har firats i Sverige sen medeltiden. Då var det främst ett högtidlighållande av sommar och växtlighet.
– Att smycka majstången med löv och grönska var en slags önskan om att skörden skulle bli god så att man kunde försörja sig under kommande år, säger Jonas Engman, folklivsforskare på Nordiska museet.
Midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen.
– Man brukade exempelvis rulla sig naken i daggen för att få förmågan att kunna se in i framtiden och skaffa sig kunskap om hur skörden skulle bli eller om någon skulle dö.

Midsommarmaten en modern vana

Midsommarfirande med sånger och dans som vi ser idag kom först på bred front under 1900-talet.
– Det var borgerligheten i städerna som romantiserade bondekulturen och ville se dem som lekande och glada människor, förklarar Jonas Engman.
Inte heller maten med inlagd sill, jordgubbar och grillat kött är en gammal tradition. Inlagd sill kom på 1900-talet.
– Folk åt antingen salt sill eller surströmming. Och att någon skulle äta kött var rent utopiskt. Man åt inte heller jordgubbar, det skulle ha varit rena självmordet att välja att odla det på den lilla mark man hade.
Hur ser det ut idag, flyr folk från stan eller är det en myt?
– Det är klart att en del sticker iväg. Den medelklass som växte sig stark på 50-60-talen skapade värderingar om vad som var bra och dåligt. Man förväntades ha båt och sommarhus. Och medelklassen tyckte det var lite genant att vara kvar i stan. Men jag tror inte att det är riktigt på det sättet nu. Idag har man en mer urban livsstil och fler stannar kvar i stan.

”Otänkbart med en tom äng på Farsta gård”

Curre Brandt tror att midsommarfirandet i Farsta betyder mycket för många.
– För mej är det ett hedersuppdrag. Det skulle vara otänkbart med en tom äng på Farsta gård på midsommar!

Här hittar du fler midsommarfiranden: