Min lokala hjälte

49 av 60 vildsvinsolyckor på Dalarövägen

Linda Jensen krockade med ett vildsvin på Dalarövägen. Här skedde flest vildsvinsolyckor.
Linda Jensen krockade med ett vildsvin på Dalarövägen. Här skedde flest vildsvinsolyckor.
Förra året inträffade rekordmånga viltolyckor i Sverige.
I Haninge är Dalarövägen en olycksdrabbad sträcka. Här inträffade 49 av 60 vildsvinsolyckor. Men något siktröjning av skogen längs med vägen har ännu inte blivit av.
– Vi kanske ska ta upp det med Trafikverket igen, säger Henrik Ingvarsson på Sandemars gods.

328 anmälda viltolyckor i Haninge förra året är en toppsiffra. Många olyckor förra året skedde på väg 73,  Gudöbroleden och Grödingevägen. En annan olycksdrabbad sedan länge är Dalarövägen.

Här inträffade 133 olyckor. Och av kommunens 60 vildsvinsolyckor inträffade 49 av dem på Dalarövägen.

”Hårdare jakttryck längs med vägen”

Henrik Ingvarsson som är jaktansvarig på Sandemars gods som äger mark på båda sidor vägen berättar att godset ändå jobbar för att hålla antalet olyckor nere.

– Vi försöker att hålla ett hårdare jakttryck längs med vägen. Sedan tänker vi oss för när det gäller vilka grödor vi odlar längs med vägarna. Framförallt ser vi till att inte odla oljeväxter längs med vägen. Det drar till sig vilt,  säger Henrik Ingvarsson.

”Kostsamt”

Han berättar att godset också erbjudit sig att siktröja längs med vägen. Men att Trafikverket inte ger den ersättning godset vill ha.

– Det är kostsamt att göra själva röjningen. Sedan ska riset transporteras bort och då måste du ibland ha säkerhetslastbil, säger han.

Trafiken har ökat

Enligt Henrik Ingvarsson har trafiken på vägen ökat.

– När jag började här 2009 var det mindre trafik på vinterhalvåret. Nu märker jag nästan ingen skillnad på sommar och vinter. Vi kanske ska ta upp frågan om siktröjning med Trafikverket igen, funderar han.

”Många kör för fort”

Enligt Janne Kjellsson som är vice ordförande i Jägareförbundet Haninge Tyresö är farten på Dalarövägen ett problem.

– Det är 70 kilometer i timmen. Men många kör för fort och hinner inte stanna. Vanliga bilister tänker inte så mycket på att söka av sidorna av vägen efter vilt, säger han.

Värmekameror ser djuren

Men det finns sätt att hålla olyckorna nere. 8 av 10 viltolyckor inträffar på sträckor som inte har viltstängsel.

Centerpartisten Anders Åkesson som sitter i riksdagens trafikutskott tycker att Trafikverket borde satsa mer pengar på viltstängsel. Men han ser också med intresse på ny teknik som Trafikverket infört på E22 några mil norr om Kalmar.

– Bilisterna blir varnade när djur närmar sig vägen, förklarar han.

På den sträckan som i övrigt har viltstängsel finns en viltpassage där djuren kan ta sig över vägen. Här finns dock värmekameror kopplade till varningsskyltar på vägen. När ett djur är på gång tänds varningslampor.

Problem kring jakten

För att dämpa antalet olyckor pekar länsstyrelsen i Stockholm i sin förvaltningsplan för vildsvin på skyddsjakt som en effektiv metod. Men det finns problem kring att jaga vildsvin. Djuren är ljusskygga.

– På varje gris som skjuts sitter vi på vakt i genomsnitt 10-15 nätter, säger Jan Andersson som är jägare i Botkyrka.

”Krångligt för jägarna”

Köttet får heller inte säljas av jägarna utan måste gå till särskilda godkända vilthandlare som gör prover efter trekiner.

– Det kan vara både krångligt för jägarna att transportera till vilthandlare och det är heller inte särskilt bra betalt, säger Lars Jonsson som är Stockholms läns ansvariga polis i Nationella viltolycksrådet.

Men vad ska de göra när frysboxarna är fulla

Lars Jonsson, polis.

Istället stannar köttet ofta i jaktlaget.

– Men vad ska de göra när frysboxarna är fulla? säger Lars Jonsson.

Livsmedelsverket säger nej

Svenska Jägareförbundet vill att jägarna själva ska få sälja vildsvinskött, men i höstas sade Livsmedelsverket nej till detta.

– Själva köttbesiktningen är ju en garant för att köttet är säkert, sade Arja Kautto, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket till SVT.