De vill se mer av klassisk arkitektur

Sigvald Freylander på Carl-Gustafs Lindstedts gata, mitt emellan två stilideal.
Sigvald Freylander på Carl-Gustafs Lindstedts gata, mitt emellan två stilideal.
140 000 bostäder ska byggas fram till 2030 men hur ska de se ut?
Många drömmer om klassisk arkitektur med tinnar och torn – ändå är det inte det som byggs.
– Arkitekterna kan inte rita hus längre utan bara räkna på volym och ekonomi, säger Sigvald Freylander i Arkitekturupproret.

Sankt Eriks-området på östra Kungsholmen var i slutet på 90-talet ett av Stockholms största byggprojekt med 770 bostäder. Istället för att skapa något nytt och vågat byggdes bostäderna i en stil som snarare påminner om 1920-talet.

– Man ser det på stensocklarna längst ner på husen och på färgerna. Fönstren går från golv till tak för att ge en känsla av att det är högt i tak. Det här området är bättre än det mesta, säger Sigvald Freylander.

Han är ordförande i Arkitekturupproret som motsätter sig fler lådbyggen och de modernistiska arkitekturidealen. Istället vill man se mer av klassisk arkitektur som man menar är estetiskt mer tilltalande.

– Vi har snart 30 000 följare på Facebook och undersökningar visar att 80 procent håller med oss, säger Sigvald Freylander.

Det är otäckt, ren vandalism

När vi lite senare tar oss över Kungsbron till Waterfront och Hotel Continental skräder han inte orden.

– Det här är det värsta av det värsta. Det är otäckt, ren vandalism.

Waterfront är ett hatobjekt för Sigvald Freylander. Foto: Pekka Pääkkö

Moderat motion om klassiska stilideal

Politiskt väckte Moderaterna förra året liv i frågan genom en motion där partiet föreslår en förtätningen av staden som knyter an till stenstadens slutna kvartersstrukturer och historiska stilideal. När Mitt i skrev om förslaget fick artikeln snabbt stor spridning och de många kommentarerna på sociala medier var nästan uteslutande positiva.

Oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M) lyfter även han fram Sankt Eriks-området som ett lyckat exempel och har pekat ut Tekniska nämndhuset som en annan plats där samma modell skulle kunna användas.

– Vi säger inte att man bara ska bygga sådant här men i dag är det nästan omöjligt att ens diskutera klassisk arkitektur, säger Joakim Larsson.

Det är oftast pengarna som styr, menar Ola Broms Wessel. Foto: Pekka Päkköö

Mer strömlinjeformat än miljonprogrammet

En som verkligen utmanar rådande stilideal är Ola Broms Wessel som är vd för arkitektkontoret Spridd med kontor på Åsögatan. I ett projekt i Växjö försöker han återskapa arkitekturen från sent 1800-tal.

– Det är en enorm utmaning. Kunskapen och hantverkstraditionen som fanns i början av 1900-talet finns inte idag, säger Ola Broms Wessel.

Skiss över Sigfridshäll i Växjö. Foto: Spridd

Han menar att byggandet idag är mer strömlinjeformat och endimensionellt än miljonprogrammet.

– Den största drivkraften är att tjäna så mycket pengar på varje hus och kvadratmeter oavsett hur det ser ut. Därför blir det ofta lådkaraktär.

Ola Broms Wessel har själv jobbat med miljonprogramsområden och framhåller att de modernistiska idealen innebar en stor förbättring i levnadsstandard för många. Däremot förstår han inte det förbjudna i att återskapa klassisk arkitektur.

– Det finns en moral och etik i att man ska kunna se årsringarna vilket är en modernistisk tankebild. Men jag tror att man kan bygga en pastisch på både ett bra och dåligt sätt, säger han.

Torleif Falk stadsarkitekt. Foto: Pekka Pääkkö

Årsringarna är styrkan

Mycket av debatten om hur staden ska byggas kokar ner till frågan om årsringar. Torleif Falk, Stockholms stadsarkitekt, säger att att årsringarna och mosaiken av olika perioder är styrkan i Stockholm

– Det är detta som ger staden sin identitet och karaktär och man måste förhålla sig till staden som helhet. Därför är det svårt att säga att man enbart ska ägna sig åt en sorts bebyggelse, säger Torleif Falk.

Han menar att man däremot ska ta stöd i historien för att fortsätta utveckla staden. Han lyfter fram huset Ture No 8 på Grev Turegatan som ett gott exempel.

– Byggnaden tar stöd i den klassiska stenstaden men bidrar med ett nutida uttryck.

Hur tror du att man kommer att se på dagens bebyggelse i framtiden?

– Det är idag mycket av en social utmaning eftersom staden i stor utsträckning blivit delad. Det skulle vara fantastiskt om vi kan skapa miljöer där olika människor möts högre i grad. Det vi gör nu är vårt framtida kulturarv.

Fakta

Tre byggstrider på Kungsholmen

Primus:

600 nya bostäder planeras men när Mitt i skrev om planerna senast var reaktionen från läsarna sval.

”Trista lådor som i Hammarby sjöstad”, ”Oerhört bakåtsträvande arkitektur” ”Fantasilöst” var några av omdömena.

Trygg Hansa-huset:

Ombyggnationen av Trygg Hansa-huset har varit en följetång. När det första förslaget var ute på remiss kallade Stadsmuseet påbyggnationen för en ”grav förvanskning av anläggningen”.

Stadshagen:

Omkring 1 800 nya bostäder ska byggas när Stadshagen förtätas. Men även här har kritik riktats mot utformningen.

Kristdemokraten Erik Slottner var kritisk till avsaknaden av varmare färger, mjukare fasadmaterial och avsaknaden av slutna, privata gårdar.

I Yimbys Facebook-grupp var tonläget än högre. ”Arkitekturen ser i de flesta fall fullkomligt förjävlig ut. Vad är det för fel på arkitekter, byggherrar och kommunala tjänstemän?” undrade en person.

Fakta

3 begrepp att känna till

Miljonprogrammet: Politiskt program för bostadsbyggandet åren 1965-1975. Bakgrunden till programmet var en omfattande bostadsbrist.

Arkitekturupproret: Började som en grupp på Facebook 2014. Medlemmarna är inte arkitekter. Deras slogan är ”Det finns alternativ till fyrkantiga lådor”.

Stenstaden: Namn på den stadsmiljö med sten- och tegelhus som växte fram under 1800-talets senare del. Städernas stadsplaner fick ofta ett rutmönster med kvarter av rätvinklade gator och avenyer.