Vill se medeltidsdag vid Almare-Stäkets borg

Bilden är från Mitt i:s besök vid borgen i september. Sedan dess har kommunen röjt platsen från sly och högt gräs. "I dag ser borgruinen mycket fin ut", säger Anna Sjunnesson på kultur- och fritidskontoret.
Bilden är från Mitt i:s besök vid borgen i september. Sedan dess har kommunen röjt platsen från sly och högt gräs. "I dag ser borgruinen mycket fin ut", säger Anna Sjunnesson på kultur- och fritidskontoret.
Anna Sjunnesson berättar att man för några år sedan gjorde vi en kultur- och fritidsvaneundersökning. På första plats på listan över saker som man inte gjort men skulle vilja göra hamnade ett besök på Almare-Stäkets borg. Varje år besöker kommunens mellanstadieelever borgen och får en guidad visning med en arkeolog.
Anna Sjunnesson berättar att man för några år sedan gjorde vi en kultur- och fritidsvaneundersökning. På första plats på listan över saker som man inte gjort men skulle vilja göra hamnade ett besök på Almare-Stäkets borg. Varje år besöker kommunens mellanstadieelever borgen och får en guidad visning med en arkeolog.
"Ta vara på kommunens fornhistoriska skatt". Det menar läsare som hört av sig efter att Mitt i skrev om Almare-Stäkets borg.

På Stäketsholmen finns Ärkebiskopsborgen S:t Eriks slott som en gång var Sveriges största medeltida borg. Platsen är enligt lokalhistoriska forskaren Börje Sandén otroligt viktig inte bara för kommunens historia utan även för Sveriges historia.

Sedan Lokaltidningen Mitt i skrev om borgen (vecka 40) har flera läsare hört av sig och påtalat att fornminnet borde tas om hand bättre.

En av dem som reagerat, och skrivit en insändare i ämnet, är Ingrid Berleen som bor Stäket.

– Det känns som att det enda som hänt sedan borgen revs är att de satt upp en skylt. Det finns inte någonstans att sitta, det är ingen som klipper gräset, inget görs.

Ingrid Berleen beskriver platsen som oinspirerande och otillgänglig.

– Det största problemet för mig är att ta mig upp. Jag är över 70 och då är det svårt att gå upp för den branta backen. En trappa vore bra så man slipper den leriga stigen som finns där nu, säger hon.

Hon tycker att kommunen borde ta vara på den medeltida historien som finns i kommunen.

– Det borde även vara i kommunens intresse att göra platsen till ett utflyktsmål.

Att det finns ett stort intresse för fornborgen är glädjande, menar Anna Sjunnesson på Upplands Bros kultur- och fritidskontor.

– Det är en historisk skatt vi har i kommunen och vi har stora möjligheter att jobba för att visa upp den skatten för fler.

Eftersom kommunen inte äger marken där borgen ligger måste alla åtgärder göras i samråd med markägaren.

– En möjlighet vi undersökt är att anlägga en parkeringsplats. Då skulle det även bli möjligt för utflyktsturer att komma dit med buss – i nuläget är det svårt. Dock har man hittat fornlämningar i marken också, så man skulle i så fall behöva göra en utgrävning först och det kräver resurser som vi inte har.

En annan möjlighet man har diskuterat med markägaren är att låta får beta på platsen.

– Det ska vara tillgängligt så att man kan ta sig fram. Och fårbete vore det allra bästa, de äter rent på platsen utan att trampa sönder.

Under oktober månad har kultur- och fritidskontoret haft hjälp av en fornvårdsrådgivare för att inventera behovet på kommunens alla fornlämningar. Han kommer även hjälpa till att utforma eventuella avtal mellan kommunen och markägaren.

Att möta önskemålet om en trappa på platsen är dock inte ett alternativ, menar Anna Sjunnesson.

– Man bygger helst inte något på en fornlämning. Tyvärr är ofta så att fornlämningar är otillgängliga och det är inte självklart att man kan göra tillgänglig för alla. Vår uppgift är att göra dem så tillgängliga att man kan ta sig fram. Och det gör vi, senast den 20 oktober röjdes platsen från sly och högt gräs.