”Vill servera mat barnen vill äta”

skolmat
Bättre dialog med barnen och mer hållbarhetstänk i skolmaten.

Vi åt lunch med den nya kostchefen i kommunen och kollade vad hon har i kikaren för framtidens skolmat.

Inne i Karlbergsskolans matsal skramlas det med tallrikar och bestick­ i matkön. I dag serveras det en currydoftande gryta med kyckling och pasta.

Vallentunas nya kostchef Charlotte Müntzing och jag slår oss ner med våra tallrikar vid ett bord där några elever från klass 2B sitter­ och äter.

– Det är gott, säger Alma Hedvall.­

– Jag tycker att såsen är sådär. Men det andra är gott, säger klasskompisen Colin Edström.

Jag tar några tuggor från min tallrik. Det smakar inte så mycket curry, men det är aptitligt.

När jag frågar barnen vad som är viktigt med bra skolmat kommer­ svaret efter en stunds betänke­tid.

– Den ska ha mycket proteiner, så att barnen orkar hela dagen, säger­ Colin Edström.

Charlotte, som sedan terminsstarten är kostchef på kommunen, tycker att det ofta är mer än själva maten som påverkar hur en måltid uppfattas.

– Man kan dela upp måltiden i fem aspekter där maten endast är en del av helheten. Andra, minst lika viktiga, aspekter som påverkar intrycket av måltiden är till exempel rummet som maten serveras i, förklarar hon.

I Karlbergsskolans matsal väsnas det en del från diskmaskinen.

– En sådan sak kan påverka intrycket av maten jättemycket och göra att den inte upplevs smaka lika gott. Jag brukar jämföra att en tallrik oxfilé inte skulle smaka lika bra på tunnelbanan som den skulle göra på en fin restaurang.

Som ny chef vill Charlotte Müntzing jobba för att få en bättre dialog om maten med eleverna.

– Jag vill ju att vi serverar mat som barnen vill äta.

Några av barnen frågar Charlotte­ om de kan få mer pannkaka eller tårta till lunch.

– Det skulle ju vara gott, förstås. Men mitt jobb handlar ju också om att se till att ni ska få i er alla näringsämnen ni behöver, svarar hon.

En annan viktig fråga för henne är att jobba med kökens hållbarhetsarbete.

Bland annat har man i den senaste­ upphandlingen med matleverantören haft som krav att mer mat ska vara lokalproducerad.

På Vittraskolan, som inte får samma mat som de kommunala skolorna, serveras det kycklingfilé med ris och bearnaisesås när jag är på besök.

Här har man precis gått över från att få skolmaten från en cateringfirma till att kökspersonalen nu tillverkar maten från grunden.

– Det är en sådan skillnad, det är riktig mat som smakar som den ska, säger läraren Anna-Lena Andersson.

Eleverna Melanie Olsson och Tova Källström i årskurs 8 håller med.

– Förr var det en massa halvfabrikat. Nu smakar det mycket bättre, säger de.

Även maten på de flesta av kommunens skolor lagas från grunden i något av skolornas tillagningskök. På åtta av skolorna lagas den på plats och till Karlbergsskolan, Ekebyskolan och Ormstaskolan körs den ut från något av tillagningsköken.

Lokaltidningen Mitt i:s reporter tog en lunch med kommunens nya kostchef Charlotte Müntzing på Karlbergsskolan. Vid bordet sitter några elever från klass 2B. ”Jag tycker­ att såsen är sådär. Men det andra är gott”, säger Colin Edström.

Fakta

I kommunens skolor steks 3 ton köttbullar om året

I skolköken tillagas 90 000 portioner mat varje månad.

Råvarorna till varje portion kostar ungefär 10–20 kronor.

400 liter mjölk om dagen serveras på de kommunala skolorna.

Varje år steks ungefär 3 ton köttbullar.

Enligt tallriksmodellen ska en portion ungefär vara fördelad på en tredjedel kolhydrater, en tredjedel grönsaker och en tredjedel kött.