Villadrömmen tog kultureliten till Östermalm

Ivar Kreuger, till höger, utanför sin bostad vid Villagatan 13.
Ivar Kreuger, till höger, utanför sin bostad vid Villagatan 13.
Grupporträtt söndagsskolan i Florakyrkan den 3 april 1892.
Grupporträtt söndagsskolan i Florakyrkan den 3 april 1892.
Floragatan från hörnet Karlavägen av Valhallavägen mot Valhallavägen runt 1890.
Floragatan från hörnet Karlavägen av Valhallavägen mot Valhallavägen runt 1890.
Florakyrkan som låg i hörnet av Floragatan/Östermalmsgatan invigdes 1885 och revs 1966.
Florakyrkan som låg i hörnet av Floragatan/Östermalmsgatan invigdes 1885 och revs 1966.
Kvarteret Linden i början av 1890-talet. Karlavägen från Floragatan västerut.
Kvarteret Linden i början av 1890-talet. Karlavägen från Floragatan västerut.
Polisen griper in vid demonstration vid Sovjets ambassad under Ungernkrisen 1956.
Polisen griper in vid demonstration vid Sovjets ambassad under Ungernkrisen 1956.
Fredric Bedoire har skrivit boken om Villastan.
Fredric Bedoire har skrivit boken om Villastan.
”Villastan – En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit”.
”Villastan – En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit”.
Ivar Kreuger, Ellen Key, Josef Sachs och Verner Von Heidenstam.
I dag finns mest ambassader i villorna kring Humlegården, men området har haft många inflytelserika hyresgäster.
– Det fanns många färgstarka människor, säger Fredric Bedoire.

Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria och har skrivit många böcker om Stockholms byggnadshistoria. Under ett år har han grottat ned sig i Östermalmshistoria och skrivit ”Villastan – En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit”.

Palme startade allt

Berättelsen om den lilla stadsdelen i stadsdelen började under 1870-talet när affärsmannen Henrik Palme och hans kollegor i AB Stockholms Byggnadsförening köpte marken med avsikt att bygga en villastad i Stockholm.

– Det var folk med pengar och det handlade både om spekulation och om ideal från början. Man ville bo på trevligare sätt med grönska i närheten. Man brukade lägga villastäder vid parker och läget med Humlegården var perfekt, säger Fredric Bedoire.

Villor byttes mot hyreshus

Humlan var vid den tiden dock rätt nedgången. Och området ovanför parken som köptes var då tobaksodling och inga trevliga kvarter. Men snabbt byggde de kapitalstarka köparna själva sina villor med inspiration från främst Berlin.

Affärsmannen Walter Philipson och Sveriges då rikaste man Oscar Ekman var några av de som sökte sig hit. Senare bodde även NK-grundaren Josef Sachs och Ivar Kreuger i kvarteren.

Men de som flyttade in var inte bara rika, utan ofta kulturella. I Curmanska villan bodde paret Curman och huset var en central mötesplats i stans kulturliv. Även Ellen Key och Verner Von Heidenstam bodde i villorna.

– Det fanns många färgstarka människor, säger Fredric Bedoire.

Blev Sveriges dyraste

1885 fanns 26 villor i området, men det blev också höjdpunkten. Marken var så dyr att köpa att större lyxiga hyreshus blev byggherrarnas melodi istället.

Dessa högre byggen höjde dock statusen på området som snabbt blev ett av Sveriges dyraste.

– Det byggdes våningar med 17 rum. Och ville man ha ännu mer hade man en inre trappa, säger Fredric Bedoire.

Fler rika än kulturella

Den nya husen fick färre inflyttade kulturmänniskor och ännu fler stenrika affärsmän.

Några fattiga människor bodde knappt i området eftersom byggnaderna saknade gårdshus där mindre bemedlade normalt bodde. Men de rika villaborna hade ofta hjärtat på rätt plats och donerade mycket pengar och tid till välgörenhet. Josef Sachs skänkte till exempel pengar till det som blev Sachsska barnsjukhuset på Söder.

– Och Konserthuset hade knappast byggts utan donationerna från de som bodde i Villastan, säger Fredric Bedoire.

Under åren har många av villorna rivits, men det finns ett gäng kvar. I dessa ligger i princip bara ambassader nu, men stämningen är sig lik från 1880-talet.

– Området har behållit sin lugna karaktär, och det är fortfarande rika kvarter, säger Fredric Bedoire.

Fakta

Uppvuxen på Östermalm

Namn: Fredric Bedoire

Ålder: 72 år

Yrke: Professor emeritus i arkitekturhistoria, vice preses i Konstakademien och författare.

Bor: Gamla Brogatan, men uppvuxen på Östermalm.

Aktuell med: Boken”Villastan – En sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit” som är utgiven av Bokförlaget Langenskiöld.