Anna visar vägen
 för Omar

Omar Al Zankah och Anna Laurin på väg från Storholmen där hon bor.
Omar Al Zankah och Anna Laurin på väg från Storholmen där hon bor.
”Människor man känner är man inte rädd för", säger Anna Laurin.
”Människor man känner är man inte rädd för", säger Anna Laurin.
Snö på ett av Omar Al Zantahs familjs sommarhus i Syrien.
Omars familjs sommarhus i Syrien.
Bild på rum med bara en madrass.
Omars första dag i rummet i Stockholm.
Omar Al Zankah och Anna Laurin står framför en vägg och håller om varandra och ser glada ut.
Omar och Anna.
”En blomma behöver nya rötter i landet så att den kan växa igen, annars den ska dö. ”
Inlägget i Anna Laurins Facebookflöde fick henne att skriva tillbaka. I dag betraktar Omar Al Zankah, 22, henne som en mamma.

Det här var egentligen tänkt att bli en artikel om hur Storholmenbor blixtsnabbt samlade in möbler till en kille som just fått permanent uppehållstillstånd. Men Omar Al Zankah gör klart för mig att det inte är det som det här handlar om.
– Nej, jag vill inte ha en jacka. Jag vill bli integrerad, förklarar han.
Det försökte han förklara redan i det där inlägget som dök upp i Anna Laurins Facebook-flöde för några månader sedan, med en fråga som inte var riktad till någon speciell – hur man ska göra för att integrera sig när ingen vill prata med en?
Hemma på Storholmen skrev Anna Laurin ett kort svar: ”Hej, vi kan prata svenska ihop, det här är jag, vem är du?”
– Ganska snabbt lärde jag känna Omar och så blir det som det blir, människor man känner är man inte rädd för. Efter det har jag blivit medveten om att ett permanent uppehållstillstånd bara är en milstolpe, som följs av en massa mil, berättar hon.

”Nej, jag vill inte ha en jacka. Jag vill bli integrerad.”

För att förstå går vi tillbaka några år. Omar Al Zankah har haft en barndom med en mamma, en familj, vänner och framtidsplaner som vilken ton­åring som helst. Hemma i Syrien fantiserade han om att plugga tyska och studera ekonomi i Zürich. På fritiden tränade han hästhoppning och ibland åkte han med sin familj till sommarhuset.
Han hade ingen aning om att han som 21-åring skulle sova på en flygplanstoalett i Zürich, sina framtidsdrömmars stad, med ett förfalskat pass på fickan, helt ensam.

Siktet var inställt på Sverige

Omar Al Zankah var 17 år när han lämnade Syrien. Han förstod att han precis som andra släktingar snart skulle bli tvingad att strida för Assadregimen. En farbror och en kusin hade redan dött. När hans svåger blev kidnappad lämnade Omar Syrien för Jordanien och sedan Turkiet. Men siktet var redan då inställt på Sverige.
– Jag ville komma till ett fredligt land, utan arméer, ­utan Nato, säger han.
Tillsammans med hundratals andra, gamla och unga par med bebisar gick han genom en tunnel för att ta sig till en liten båt mot Grekland. Han berättar om mannen som lät sin fru och sina barn gå på först, men själv blev kvar på stranden. Han gick på huvudgatan i Aten och frågade i butiker hur han skulle göra för att resa vidare. Det var flyktingsmugglare överallt.
När han landade på Arlanda augusti 2015 vågade han först inte tro att det verkligen var Sverige.
– Jag försökte se en flagga. Jag frågade, är det här Sverige?

”Jag ville komma till ett fredligt land, utan arméer, ­utan Nato.”

Efter några nätter på olika förläggningar väntade ett år i Åsarna i Jämtland. Där började Omar Al Zankah förstå att det skulle dröja innan han skulle bli en del av det svenska samhället.
– Jag blev så chockad. Jag gick till SFI och sa att jag ville lära mig svenska, men de sa nej, du behöver personnummer.
Omar berättar att personer reagerade med rädsla när han försökte prata med dem och att de som själva tog kontakt verkade vilja visa att han inte var välkommen.
– En dag sken solen. Jag gick till Storsjön. Jag var glad. Jag sa till mig själv att det här kanske är mitt problem, inte Sveriges. Kanske jag bara mår så här för att jag bor i ett flyktingboende. Plötsligt kom en bil och tutade. En kille spottade. Han visade att det är här rasisterna som är problemet, inte jag.

Svårt att integreras

När det efterlängtade uppehållstillståndet äntligen kommit blev Omar tilldelad ett rum bland andra nyanlända i Stockholm. När Anna Laurin fick se den ensamma madrassen i rummet tänkte hon att det är något som hon kan är det att engagera andra Storholmenbor. En söndagsmorgon lade hon ut en förfrågan på Facebook. På eftermiddagen hade hon fått ihop det mesta; en soffa, stolar, lampor, filtar och kuddar.
– När Omar tackade dagen därpå sa han, det är inte sakerna Anna, det är att det händer mig, säger Anna Laurin.

”Varför är alla rädda för muslimer? Varför representerar Anders Behring Breivik inte Norge, inte Oslo ­eller ens hans familj men Usama bin Ladin illustrerar mig?”

Det är lättare att bli stockholmare än svensk, säger Omar.
Men han undrar fortfarande hur han ska göra för att integreras.
Och varför vissa saker är som de är i Sverige: Varför sätts man i ett flyktingboende med bara flyktingar? Varför skriver tidningarna om en arkitekt eller läkare som fått jobb som busschaufför i Sverige som en framgångssaga? Varför blir folk förvånade när han säger att han inte praktiserar islam, och när han berättar att många av hans vänner i ­Syrien dricker alkohol?
– Jag är inte rädd för kristna varje dag trots att ryssar bombar, amerikaner dödar. Varför är alla rädda för muslimer? Varför representerar Anders Behring Breivik inte Norge, inte Oslo ­eller ens hans familj men Usama bin Ladin illustrerar mig?
Anna Laurin:
– Min slutsats är att jag tror att vi måste integrera oss person för person i det samhälle vi önskar ha. Jag tror inte längre på de stora systemlösningarna som alla lösningar. Jag tror på den fjärde statsmakten, att vi driver en kultur där vi inkluderar.

Fakta

Efter uppehållstillståndet

  • Personer med permanent uppehållstillstånd kan bo och arbeta varsomhelst.
  • Försäkringskassan betalar ut en ersättning på 308 kronor per dag, fem dagar i veckan, i två år. Personen måste delta i aktiviteter överenskommet med arbetsförmedlingen.
  • Aktiviteterna är till exempel SFI, praktik, subventionerad anställning och kompletteringsutbildning.
  • De flesta nyanlända hittar boende på egen hand. Bostad erbjuds om den som fått uppehållstillstånd vill ha hjälp med boende. Personen får inte välja var.
Källa: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket
Fakta

Så kan du hjälpa flyktingarna

Volontärhjälpen
Annonserar på sin Face­booksida med samma namn om saker som behövs till nyanlända, till exempel skridskor, möbler eller leksaker. Ordnar aktiviteter.
www.facebook.com/
volontarhjalpenlidingo
Språkcafé
Fika och prata svenska med andra.

På biblioteket på onsdagar kl 17.00–18.30 1 februari och 31 maj.
 www.lidingo.se/biblioteket
På SFI (svenska för invandrare), Läroverksvägen 58, onsdagar kl 10.30.
I  Ansgarskyrkan, Oden­vägen 3, måndagar kl 12.
Vänverksamheten (för kvinnor), Friggavägen 18A, söndagar kl 15.
Visa smultronställen
Under en timmes promenad kan du visa en ny kompis vägen till banken eller din favoritplats på ön. Projektet är ett samarbete mellan Kompisbyrån, Lidingö stad och länsstyrelsen. www.startkompis.se
Familjehem
Bli familjehem (tidigare fosterhem) och ta hand om ett barn. www.familjehemsverige.se
God man
Ensamkommande barn behöver en god man. 
Mejla overformyndaren@
lidingo.se eller ring 08-731 31 01.
Hyra ut bostad
Har du ett rum eller en bostad över? Då kan du hyra ut den till nyanlända. Hyresavtalet skrivs med Lidingö stad. www.lidingo.se
Röda korset
Anordnar bland annat integration via matlagning, där nyanlända och svenska familjer träffas och lagar mat och äter tillsammans. www.kommun.redcross.se/lidingo
Kom igång-stödjare
Hjälp för nyanlända eller familjer som precis kommit till Lidingö. Visa hur man hittar till affären, skolan, banken eller vad ni kommer överens om. Kontakta Lidingö stads integrationssamordnare Anna Skagersten för mer information: anna.skagersten@lidingo.se eller 08-731 39 23.
Refugees
 welcome Lidingö
Ideellt och politiskt och religiöst obundet initiativ som hjälper flyktingar vid ankomst till Lidingö. Mejla refugeeswelcome
lidingo@gmail.com.
Rädda barnen
Bli språkvän och träffa ett barn eller en ungdom någon gång i veckan. 
Kontakta Gunilla Ahrens
för mer information: 
If.lidingo@medlem.rb.se eller 072-206 56 13.
Skänka kläder,
 skor och annat
Myrorna har en uppsamlingsplats på Stockby återvinningscentral. Närmsta butik finns i Hjorthagen. www.myrorna.se
Stockholms stadsmission tar emot möbler på Stockby återvinningscentral. Har butiker i centrala Stockholm. www.stadsmissionen.se
Vänfamilj
Hjälp en nyanländ att få en bra start. Ni bestämmer själva när ni träffas och vad ni ska göra.Mejla Lidingö stads integrationssamordnare anna.skagersten@lidingo.se.
Vänverksamheten
Fristående grupp som ordnar språkcafé för kvinnor och cykelskola. Kontakta Inger Pålsson
på 070-495 00 14 
eller ingerp@telia.com eller Marianne Gattberg på 070-600 25 85eller marianne@gattberg.se