Min lokala hjälte

Vrakkyrkogård mitt i stan

Nu avslöjar djupet nya hemligheter – åtta unika skeppsvrak samtida med Wasaskeppet har hittats i sommar.

– Det är gamla ärrade damer som varit ute och fajtats med danskar och holländare, säger marinarkeologen Jim Hansson.

Arkeologerna hoppas få chansen att undersöka de unika vraken närmare innan borrningarna ­inför den nya tunnelbanan till Sofia och Nacka startar.

Det är i vattnet utanför Skepps­holmen och Kastell­holmen som fem örlogsfartyg från 1600–1700-talet och tre mindre båtvrak hittats.

Platsen är ett gammalt hamnområde och känd som en ”vrakkyrkogård”. Bara en bit ut från kajkanten ligger det första skeppet och de flesta sänktes medvetet för att användas som brofundament.

Bottnen är täckt med ett tjockt kulturlager av vrakdelar, keramik slaktavfall och annat bråte – fyrahundraåriga sopor.

– Det är lite av Stormaktstidens bakgård. Området ligger som på en piedestal och berörs inte av strömmarna. Fem skepp har placerats på rad, de andra ligger lite huller om buller. Det är som ett stort plockepinn från 1600–1700-talet, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Sjöhistoriska museet.

Arkeologerna har länge känt till att det fanns sju vrak på platsen. Inför de planerade provborrningarna i höst i samband med den nya t-banesträckan mellan Kungsträdgården och Nacka gjordes nya undersökningar för att avgränsa lämningarna och hamnområdet.

Och de åtta nya skeppen kom som en total överraskning. Två av de största örlogsfartygen, som användes som krigsskepp, mäter drygt 38 meter från för till akter, en hårsmån från Wasaskeppets 40 meter. De ligger på 8–9 meters djup.

– Stävarna är kvar, så de är väldigt intakta och vi har hittat ­tunnor, keramik, tross och kanon­kulor ombord. När vi får svar på dateringen är det inte omöjligt att vi till och med kan identifiera vilka skepp det är, säger Jim Hansson.

– Vi vet att man sänkte ett danskt örlogsfartyg, Grå Ulven här 1670. Skeppet erövrades av Svenskarna under ett sjöslag vid Ebeltoft 1659.

Även en mindre båt har fångat arkeologernas intresse och tros vara från medeltiden.

I oktober startar borrningarna och tanken är att den nya t-banan ska gå i en tunnel genom området. Men nu menar arkeologerna att det kan bli aktuellt med ytterligare undersökningar för att dokumentera de nya fynden ordentligt.

– Länsstyrelsen har fått en preliminär rapport och sedan är det upp till dem att avgöra hur vi ska gå vidare, men det är väldigt gyttrigt i vissa områden så det är svårt att hitta borrytor, säger Jim Hansson.

Det kommer däremot inte att bli aktuellt att bärga något av skeppen.

– Det är väldigt stora kostnader och vi har redan Regalskeppet Wasa. Men man kan få ut mycket information ändå genom att undersöka platsen under vattnet, säger Hansson.

Arkeologerna har hittat flera gamla kanon­kulor vid de sjunkna skeppen.

Mycket bråte och skräp från 1600-talet ligger blandat med vrakdelar på bottnen.

Fakta

Både varv och galärhamn på Skeppsholmen

I början av 1640-talet flyttades flottans varv till Skeppsholmen (tidigare kallad Lustholmen). Här förvarades och byggdes många av fartygen.

En orsak till de många vraken är att örlogsfartyg medvetet sänktes för att användas som brofundament, en bro stod klar 1642. Det var också en plats där det var lätt att göra sig av med uttjänta båtar.

På 1700-talet användes platsen som galärhamn.

Källa: Sjöhistoriska museet