ANNONS

Vrakplundringen ökar – tjuvarna kommer från flera länder

Vrakplundring med dykare på Djurö - Kustbevakningen dykaren Joel Pettersson
Vrakplundringen ökar men kustbevakningens span på vraken likaså.
De senaste åren har flera värdefulla vrak i Stockholm plundrats.
Det verkar röra sig om särskilda grupper som reser runt och plundrar.
ANNONS

Vad gäller vrakplundringen i svenska vatten är mörkertalet stort men de senaste åren har marinekologerna på Statens maritima och transporthistoriska museer sett en nedslående utveckling.

– Vi har märkt av en uppgång i plundringen, säger Jim Hansson, marinekolog på museet Vrak.

När de gjort nya undersökningar för öppningen av museet Vrak har man upptäckt att det är flera föremål som försvunnit från kulturminnen.

Vrakplundring med dykare på Djurö - Kustbevakningen Patrick Dahlberg och dykaren heter Joel Pettersson

Befälhavaren Patrick Dahlberg och dykaren heter Joel Pettersson arbetar med att inspektera vraken för kustbevakningen. Foto: Stefan Källstigen

– Kollar man på auktionssajter så inser man att det finns en hel del pengar att tjäna på sjöfynd, säger Jim Hansson.

Grupper reser runt

Det är sällan vraken undersöks av arkeologer men genom ett samarbete med bland annat polis och kustbevakning hoppas man få bättre koll på om något försvinner.

– Tillsammans försöker vi kartlägga brotten och se samband. Vi misstänker att det sker organiserat och att det är grupper som reser runt och plundrar, säger Patrick Dahlberg, befälhavare för kustbevakningens dykare på Djurö.

Vrakplundring med dykare på Djurö - Kustbevakningen Patrick Dahlberg

Med en fjärrstyrd undervattenskamera kan kustbevakningen undersöka vrak på stora djup under längre tid. Foto: Stefan Källstigen

– För att kunna ta sig ner till de här djupen krävs rätt utrustning, en båt och planering. Det är inget man gör spontant, säger Mattias Lindholm, , kommunikatör på Kustbevakningen.

ANNONS
Fakta

Här har plundrarna varit framme

Dalarövraket Bodekull: Ett av världens bäst bevarade vrak från 1600-talet utanför Dalarö. Plundrare har varit framme och stulit ett keramikfat.

Kravellen: Ett skepp från Gustav Vasas tid vid Franska stenarna. Här syns att plundrare varit framme och rotat. Tidigare har två kanoner stulits från vraket men återfanns efter tips till polisen. 2002 dömdes en person för grov vrakplundring.

Resande man: 1600-talsskepp som sjönk efter att ha kört in i klippor utanför ön Älvsnabben. Här syns att någon eller några dykt trots allmänt dykförbud, inget har dock försvunnit rån vraket. Redan i samband med vraket upptäckt 2012 fanns tecken på att plundrare varit framme och försökt bärga en kanon.

Osmundvraket: Nyupptäckt 1500-talsskepp som transporterade osmundsjärn. Plundrarna har tagit keramikfat och en trefotsgryta från 1540-talet.

Källa: Vrak – Museum of Wrecks

Plundrare från flera länder

Både Polisen och Kustbevakningen har möjlighet att utreda fornminnesbrott men få brott klaras upp.

– Havet är stort och det är duktigt på att sopa igen alla spår. Här krävs det i princip att man tar någon på bar gärning, säger Mattias Lindholm

Vrakplundring med dykare på Djurö - Kustbevakningen Patrick Dahlberg

”Förr var det många som tyckte det var okej att plocka på sig en pipa när man dök på vrak. Men idag är det inga sportdykare som tycker att det r acceptabelt” säger Patrick Dahlberg. Foto: Stefan Källstigen

På senare år har det varit en del incidenter där man misstänkt att plundrare kommit från Danmark och Tyskland, berättar Jim Hansson på Vrak.

Det är något som stämmer överens med Kustbevakningens bild av plundringen.

–  Det förekommer personer från de länderna i de uppgifter vi har om plundring. Sen förekommer det personer från andra länder också, bland annat Sverige, säger Mattias Lindholm.

Keramik stjäls mest

De föremål som framförallt stjäls från vraken är oftast olika keramikföremål, som fat eller kärl.

– En del plundrar för ekonomisk vinning och andra kanske gör det för spänning och tar med sig något hem. Vrak är som museum: man får inte ta med grejer hem, säger Mattias Lindholm.

Vrakplundring med dykare på Djurö - Kustbevakningen dykaren Joel Pettersson

 ”Ibland är det inget som har försvunnit men vi märker att någon har flyttat på föremålen” säger Joel Pettersson, dykare på Kustbevakningen. Foto: Stefan Källstigen

Men problemen med vrakplundring handlar inte bara om personer som medvetet stjäl för att sälja eller samla troféer.

En del vrak är så pass känsliga att bara genom att dyka oförsiktigt kan de skadas och vid en del vrak råder totalt dykförbud.

– Vi försöker hålla koll på om det är dykare ute där det råder dykförbud, det är lättare att upptäcka än om någon har varit nere och tagit en lavett från ett vrak och stoppat i fickan. Vårt mål är att höja bevakningen för vi har märkt att det har varit en hel del aktivitet, säger Patrick Dahlberg.

Vrakplundring

Kan ge fängelse

Att ta delar av ett vrak eller lösa föremål från ett vrak räknas som ett fornminnesbrott.

Fornminnesbrott av normalgraden kan ge böter eller fängelse upp till sex månader, grovt fornminnesbrott kan ge fängelse i upp till fyra år.

Alla vrak som har sjunkit innan år 1850 är kulturminnen som omfattas av lagskyddet men även yngre vrak kan klassificeras som kulturminnen av Riksantikvarieämbetet.

På tre särskilt känsliga vrak i Stockholm råder dykförbud. Dyker man där kan man få böter.

På ett av vraken är dykförbudet förlagt med vite, vilket innebär att man kan få ännu högre straffavgift om man bryter mot förbudet.

Källa: Riksantikvarieämbete
ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Värmdö direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.