Brandbekämpare redo för tuff utmaning i EM

Andreas Tjärnberg, Johan Cajdert (sitter), Johan Törnqvist (på däck) och Magnus Thorhede.
Andreas Tjärnberg, Johan Cajdert (sitter), Johan Törnqvist (på däck) och Magnus Thorhede.
Två brandmän, en brandkonsult och en säljare inom brandskydd tränar tillsammans så ofta de hinner. Nu väntar EM i OCR, hinderlopp, i Holland – 60 tuffa hinder utspridda på 15 kilometers terränglöpning

– Det är sjukt mycket löpning men man måste vara atletisk också, stark och smidig, för att klara alla hinder, säger Johan Cajdert.

”Vi håller på här och apar oss men det gäller att vara bra på både hindren och löpningen”, säger Johan Cajdert från Bromma.

Och att klara alla hinder är ett måste. I EM får man, till skillnad mot i Toughest och Tough Viking och andra hinderlopp som har blivit populära de senaste åren, inte ta en straffrunda om ett hinder blir för svårt.

Får ett armband i starten

– Nej, där får man ett armband med sig i starten. Det måste man lämna ifrån sig om man inte klarar ett hinder. Och utan armband i mål så är man borta från tävlingen, säger Johan Törnqvist.

Johan Törnqvist från Viby i Sollentuna tränar för ”Flying monkeybar” – ett hinder som troligen finns med på EM i Holland.

Det är en dryg vecka kvar tills Johan Cajdert och Johan Törnqvist tillsammans med Andreas Tjärnberg och Magnus Thorhede reser till Biddinghuizen i Holland där EM avgörs.

På gräsplätten bakom brandstationen i Vällingby, där Johan Törnqvist jobbar, finns en liten träningsanläggning där de kan bygga upp styrka och förbereda sig inför de 60 hindren som väntar i mästerskapet.

Viktigt att vara mentalt förberedd

– Vi vet inte hur alla hinder ser ut, det finns ingen standardisering, men några av dem finns ute på nätet. När vi är på plats ska vi reka banan. Man får inte testa hindren, men vi får kolla på dem, säger Magnus Thorhede.

”De flesta av hindren är egentligen lätta, men efter 14 kilometer och 58 hinder är man ganska trött”, säger Magnus Thorhede från Tullinge.

– Och det hjälper. Annars kan hjärnspöken ställa till mycket. Att vara mentalt förberedd och ha koll på vilken väg man ska ta i hindren underlättar verkligen, säger Andreas Tjärnberg.

Huvudtävlingen den 1 juli

Den 30 juni är det sprint, 3 kilometer och 30 hinder. Huvudtävlingen, 15 kilometer och 60 hinder, avgörs den 1 juli. Och den 2 juli är det lagtävling där tre deltagare tävlar ihop på varsin sträcka – en med fokus på löpning, en på styrka och en på teknik.

Johan Törnqvist ska inte vara med i lagtävlingen, men kommer gärna med ett tips.

– Om jag skulle coacha er så skulle Magnus köra löpningen, Johan tekniken och Andreas styrkan, säger han fundersamt.

– Åh, vad snäll du är, skojar Andreas och spänner sina biceps så de sväller några procent.

Har tränat OCR i några år

Johan Cajdert och Magnus Thorhede har tränat OCR sedan 2015, Andreas Tjärnberg sedan 2014 och Johan Törnqvist sedan 2013.

– Fast det här är första året jag verkligen satsar, säger Johan Törnqvist.

– Nja, du har en förmåga att smygträna en hel del, säger Andreas Tjärnberg.

Siktar på pallplats

Både Andreas Tjärnberg och Johan Cajdert siktar på att ta sig upp på pallen i sin åldersklass.

– Men då gäller det att disponera krafterna. Förra året var jag så slut på sista hindret att jag inte klarade förrän i tredje eller fjärde försöket. Det var ett kombi-hinder med klättring och jag var så slut i händerna att jag fick hänga i armvecken, säger Andreas Tjärnberg.

”Konkurrensen är sjukt hård”

Johan Törnqvist och Magnus Thorhede har kvalat in till elitklassen och har därför inga tankar på en pallplats.

– Jag har en vision om topp 50, men jag vet inte vad som är rimligt, säger Magnus Thorhede.

– Jag ska se och lära och har inget mål placeringsmässigt. Konkurrensen är sjukt hård. De snabbaste är sådana som springer milen på nedåt 31 minuter, säger Johan Törnqvist.

Alltid nöjd med något

Fördelen med OCR är att man oftast hittar något att vara nöjd med i varje lopp, även om man inte når en viss tid eller placering man föresatt sig, förklarar han. Andreas Tjärnberg håller med.

 

Många hinder går ut på att bära tunga saker en viss sträcka eller uppför en brant backe. Här springer Andreas Tjärnberg två brandslangskorgar, som väger drygt 15 kilo vardera.

– Alla som kommer i mål har lyckats med något, kanske klarat ett hinder man haft svårt med tidigare. Och även om det är en individuell sport så är det väldigt bra sammanhållning och ödmjuk stämning. Den som har gått i mål springer oftast tillbaka och hejar på de andra deltagarna, säger Andreas Tjärnberg.

Fakta

"Svårt med greppgrejer"

Namn: Johan Törnqvist.

Ålder: 33 år.

Bor: Sollentuna.

Familj: Fru och två barn.

Yrke: Brandman, jobbar på Vällingby brandstation.

Favorithinder: ”Jag har svårt med alla greppgrejer, särskilt när man har sprungit långt och redan är trött. Så det är väl mer ett hathinder, men det är utmanande för mig.”

Fakta

Rampen som nemesis

Namn: Magnus Thorhede.

Ålder: 32 år.

Bor: Tullinge.

Familj: Fru och två barn.

Yrke: Brandkonsult.

Favorithinder: Rampen. ”Det är min nemesis, men oxå rolig. Det är som en stor skateboardramp och det gäller att hitta rätt fotisättning.”

Fakta

Gillar vattenhinder

Namn: Andreas Tjärnberg.

Ålder: 40 år.

Bor: Åkersberga.

Familj: Sambo och två barn.

Yrke: Brandman och räddningsdykare, jobbar på Kungsholmens brandstation.

Favorithinder: Alla vattenhinder. ”Där märker jag att jag har fördel mot de som jag tävlar mot.”

Fakta

Vill ha häng och kläng

Namn: Johan Cajdert.

Ålder: 33 år.

Bor: Bromma.

Familj: Fru och hund.

Yrke: Säljare inom brandskydd.

Favorithinder: ”Jag är ingen löpare utan som bäst i tekniska hinder med mycket häng och kläng, sådant som utmanar greppet.”