De ska cykla från Alaska till Eldslandet

Linus Mollberg och Ludwig Boström tar med sig cyklarna för Panamerikanska landsvägen.
Linus Mollberg och Ludwig Boström tar med sig cyklarna för Panamerikanska landsvägen.
De tycker det är kul att cykla - och ska man ändå cykla så kan man lika gärna cykla långt.

I dag landar de två Salemkillarna Linus Mollbrink och Ludwig Boström i Alaska för att påbörja en cykelresa till södra Argentina.

– Vi gillar att resa och det är kul att cykla. Ju längre desto bättre! säger Ludwig Boström innan han och hans kompis Linus Mollbrink ger sig i väg.

Förra sommaren värmde de upp och cyklade mellan Riga och Tallin, en resa som tog en vecka.

– Men då tog vi det väldigt lugnt, det är inte så långt egentligen men vi pausade mycket, säger Ludwig och berättar att de i snitt cyklade i 17 kilometer i timmen.

När de nu ska ge sig i väg till den panamerikanska landsvägen räknar de med att vara borta minst ett och ett halvt år. De siktar på att cykla ungefär tio mil om dagen med en packning på 45 kilo.

Idén fick de för två år sedan. Men de har inte väntat i två år för att planera, utan för att spara pengar.

– Vi har inte planerat så mycket, det kanske man borde ha gjort. Vi brukar göra det mesta i sista minuten, senast i dag satt vi och ringde affärer för att se var vi kan köpa mat, berättar Linus när vi träffas fyra dagar före avresa.

Panamerikanska landsvägens första 80 mil från Deadhorse, Alaska, är ödemark. Men vildmarken är inget som oroar dem.

– Vi kommer att ha björnsprej med oss och hoppas att det funkar. Sedan gäller det att föra lite oväsen så man inte överraskar dem, och hänga upp maten i träden, säger Ludwig.

När de lämnat vildmarken ska de cykla utmed USA:s västkust och vidare ner genom bland annat Mexiko, Colombia, Peru och Chile för att avsluta på Sydamerikas södra spets, Ushuaia i Argentina. Resan genom 15 länder beräknar de till totalt 4 800 mil.

Andra bilar eller åker motorcykel på Panamerikanska landsvägen, men ni väljer cykel?

– Cykeln känns mer rätt och det blir billigare, är de överens om.

Utöver cyklingen kommer de att tälta och laga egen mat, för att hålla nere kostnaderna.

Vad glömmer ni inte att packa?

– Sovsäck, speedos, mat och vatten så ska man väl överleva. Det kommer nog bli mycket pasta och nudlar, det kan man göra mycket på, säger Linus.

Har ni tränat mycket?

– Vi cyklar jämt så vi har inte tränat något extra inför det här. På vintern så tränar vi på gym men man behöver ingen direkt styrka för att cykla, utan det handlar om uthållighet, berättar de som tidigare båda har cyklat BMX.

Få saker verkar oroa de båda killarna, som till vardags är snickare och larmtekniker, och få saker skulle få dem att avbryta resan.

– Det skulle vara om man skadar sig så det helt enkelt inte går att ta sig fram, säger Ludwig.

– Eller någon dör hemma kanske? funderar Linus.

– Äh då är de ju redan döda, då har de ingen nytta av att man åker hem. Jag tror de skulle vilja att man fortsatte, svarar Ludwig krasst.

Vad är de största riskerna på resan?

– Det skulle väl vara att bli rånad eller mördad. Men jag tror att man kommer långt på att vara snäll och trevlig. Och inte smuggla droger! svarar Ludwig.

Fakta

Panamerikanska landsvägen

Panamerikansk landsvägen var ett ett nätverk av landsväg som skulle märka ut en sammanhängande landsväg över den amerikanska kontinenten, från norr till söder.

Idén lades fram vid en internationell konferens 1923.

Landsvägen går genom 15 länder: Kanada, USA, Mexiko, Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama, Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Chile och Argentina.