Han sprang bort 30 kilo

Lakis springer över Västerbron. ”Här springer jag flera gånger i veckan”.
Lakis springer över Västerbron. ”Här springer jag flera gånger i veckan”.
December 2011, 99,8 kilo.
December 2011, 99,8 kilo.
Lakis Toutouzoglou var livsnjutaren som aldrig tränade. Men när vågen visade nästan 100 kilo fick han panik.

Nu springer han milen under 40 minuter och tränar mot sitt första maraton.

Den 3 januari 2012 tog Lakis Toutouzoglou ett beslut som kom att förändra hans liv.

– Jag kände mig helt slut. Vi bor i ett hus och det var upp och ner för trapporna med barnen, knäna orkade inte med. Så jag chansade och hoppade upp på vågen för att se hur jag låg till.

Han fick en chock. Den visade 99,8 kilo.

– Det kom som en stroke: ”Doing!!!” Jag trodde jag skulle väga runt 92 som jag har gjort de senaste sex, sju åren. Jag var tvungen att kliva upp på vågen sju, åtta gånger innan jag förstod. God no! Inte över 100! Jag kände sådan ångest. Jag var antigym, hade nog aldrig tränat i hela mitt liv. Jag var en livsnjutare – mycket god mat och lathet i högsta volym. Jag ägnade mig bara åt jobb och familj, ingenting mer.

Klockan var omkring 23 och övriga familjen sov.

– Jag tog på mig träningskläder mitt i vintern – mjukisoverall, långkalsonger, fleecetröja och dunjacka – för jag visste att det var extremt kallt, och gick ut och gick en mil. Det tog säkert en timma och 36 minuter.

– Det roligaste var när jag kom hem igen, då stod det 99,6 på vågen – efter en och en halv timmes promenad.

Dagen efter gick han upp vid sju, lämnade barnen på dagis. Sedan gick han en mil till – in till jobbet i Hornstull. Efter arbetsdagen gick han ytterligare en mil – tillbaka hem.

– Vågen visade att jag hade tappat ytterligare 200 gram. Jag tänkte: ”Shit, det här fungerar.”

Han fortsatte att gå minst en gång dagligen. Efter ett par, tre veckor började han ”halvspringa” delar av sträckan.

– Det var milen jag ville bekämpa. Oavsett om jag skulle springa, krypa eller åla så ville jag förflytta mig en mil dagligen.

Efter ett par månader orkade han springa hela sträckan på ungefär en timme. Då började han att tävla mot klockan i stället.

Nu tränar han nio gånger i veckan, kompletterar löpningen med crossfit, tabata och styrketräning. Han har lagt om kosten, dragit ner intaget av kolhydrater i form av potatis, ris, pasta och godsaker, och börjat äta sallader med kyckling eller tonfisk.

– Som snabbast har jag sprungit på 38.30 när jag själv tagit tid, jag hoppas kunna springa under 35 i år.

I april väntar en större utmaning än milen – London Marathon.

– Det var dags för nästa mål och någon frågade mig: ”Ska du inte springa maraton?” Då fanns Athen Marathon i november men jag kände att det var lite för nära. Jag var inte beredd fysiskt. London Marathon i april känns som ett riktigt bra mål. Jag har sprungit rundor på 28 kilometer som längst och kommer att träna stenhårt till 20 dagar innan sedan blir det yoga och annan lugnare träning.

Vad har du för mål med loppet?

– Jag är tävlingsinriktad men det går inte att vinna att maraton första gången man ställer upp. Men tre timmar är väl en bra tid?, säger Lakis.

Vill du springa på tre timmar eller 2.59?

– Haha. 2.59 blir bra.

Fakta

Kaffelandslagsman

Namn: Lakis Toutouzoglou.

Ålder: 35 år.

Bor: Hus i Segeltorp och lägenhet i Hornstull.

Familj: Frun Angie, 31, och barnen Valeria, 4, och Constantin, 2.

Yrke: Driver kafé i Hornstull.

Aktuell: Gick ner 30 kilo på 9 månader genom nya kost- och motionsvanor. Coachar nu andra som vill gå ner i vikt och tränar för London Marathon den 21 april.

Övrigt: Har varit med i det svenska baristalandslaget.

Fakta

Lakis succérecept

1. Hitta något som motiverar dig. ”Jag vill vara ett föredöme för mina barn. Jag orkade knappt dra min dotter i pulkan tidigare. Nu säger min son när han ser gladiatorerna på tv: ”Pappa, du är också stor och stark.” Det känns roligt.”

2. Tävla mot någon. ”Jag och en kompis började gå ner i vikt samtidigt. Vi träffades var tredje vecka och jämförde.”

3. Ha en lyckodag. ”Du måste ha en dag i veckan där du tillåter dig själv att äta något gott. Men överdriv inte, en godsak ska vara en tugga – inte mer.”