Idrottande barns rättigheter ska stärkas 

Kajsa Bergqvist
Kajsa Bergqvist.
Regeringen föreslår att barnkonventionen blir lag 2020, och då kommer det att ställas högre krav på idrottsföreningarna. Nu har UNICEF Sverige tagit fram en handbok som ett stöd till landets många idrottsledare som har hand om barn.

– För mig var idrotten en trygg plats och att ha den var ovärderligt. Även under ett par år då jag var mycket skadad fick jag vara med, jag kunde vara kvar även om jag inte kunde vara med på allt i träningen. Det är viktigt att skapa en miljö i idrottens som är välkomnande och att alla får vara med.

Det berättade Kajsa Bergqvist, höjdhoppsstjärnan från Sollentuna och klubben Turebergs FK, då hon som UNICEF-ambassadör var med och presenterade den nya handboken för idrottsledare på ett frukostseminarium på Etnografiska Museet.

Barnkonventionen kan bli lag 2020

För att barn- och ungdomsidrotten ska få statsbidrag krävs redan nu att verksamheten bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Det sker inte i tillräckligt hög utsträckning i dag, enligt UNICEF. Om barnkonventionen blir lag 2020, som regeringen föreslår, ställs ännu högre krav på kunskap om barns rättigheter inom idrotten.

– Föreningar måste se till att ha rutiner för hur de ska förebygga och hantera situationer där barn far illa och idrottsledare måste bli bättre på att göra barn delaktiga i hur verksamheten ska bedrivas. Vi hoppas att vår handbok ska kunna inspirera till detta, säger Christina Heilborn.

”Riktad direkt till idrottsledarna”

För att stödja idrottsledare i deras arbete med barns rättigheter har UNICEF Sverige alltså tagit fram en ny bok, ”Barnkonventionen och föreningsidrotten – handbok för idrottsledare”. Boken är skriven av idrottsforskarna Susanna Hedenborg och Johan R Norberg.

– Riksidrottsförbundet och specialförbunden har gjort mycket, men policydokument når inte alltid golvet. Därför behövs den här boken, den är riktad direkt till idrottsledarna, säger Johan R Norberg.

Handfasta tips i boken

Lokaltidningen Mitt i visade i höstas i en granskning att endast en tredjedel av Stockholms idrottsföreningar begär att alla barn- och ungdomsledare styrker att de inte har dömts för sexualbrott.

Barnkonventionen kan föra tankarna till barns behov av skydd mot övergrepp och trakasserier, men den handlar även om att sätta sig in i barns situation, att lyssna på deras åsikter och att behandla alla med lika stor omsorg och respekt.

Den nya handboken för idrottsledare har en bred ansats och utgår från barnkonventionens fyra grundprinciper som handlar om att alla barn har rätt till liv och utveckling, delaktighet, att få komma till tals och att alla barns bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn.

Boken sammanfattar forskning kring respektive område och ger en överblick över hur barnkonventionen kan tolkas inom idrotten, med handfasta tips om hur idrottsledare kan göra i sin egen förening. Det kan till exempel handla om hur du samtalar med barn, gör barn delaktiga och hur du upptäcker och hanterar oro för ett barn.

Handboken är gratis

– Sverige har ratificerat barnkonventionen och snart blir det en lag. Nu gäller det att idrotten börja leva upp till den. Det behöver inte vara så svårt, men det krävs mod att eventuellt ompröva vad man gör. Och vi tror att idrottsrörelsen skulle ha mycket att vinna på att göra det, säger Johan R Norberg.

Handboken är gratis och på unicef.se finns den för beställning och för nedladdning.

Fakta

Barnkonventionen antogs av FN 1989

Barnkonventionen är en universell definition av de rättigheter som gäller för alla barn i hela världen.

Den täcker både barnets rätt till skydd mot utnyttjande, övergrepp och diskriminering och dess rätt till inflytande och delaktighet.

I konventionen definieras barn som personer under 18 år.

Barnkonventionen antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 1989.

Sverige var bland de första länderna som förband sig att följa barnkonventionen och förverkliga dess innehåll genom exempelvis lagstiftning, opinionsbildning och utbildning.

Barnkonventionen består av 54 artiklar som fastslår barns rättigheter i olika områden. Fyra av artiklarna är grundprinciper, de är vägledande för hur helheten ska tolkas.