Karriärens största äventyr har börjat

Tom Nilsson gillar det tuffa spelet framför egen målvakt och tänker ge Småkronorna energi med sina tacklingar.
Tom Nilsson gillar det tuffa spelet framför egen målvakt och tänker ge Småkronorna energi med sina tacklingar.
Nära 40 procent av Sveriges JVM-trupp har rötter i Stockholmsklubbar.

För Tom Nilsson är karriärens största hockey-äventyr en återförening med barndoms- och lagkamrater samt forna motståndare i huvud-staden.

Sista ispasset innan avresan mot Ryssland är avklarat. I klungor kommer Småkronorna till pressrummet i Norrtälje ishall.

De närmaste veckorna ska några av dem bli idoler och staka ut sina karriärer när de slåss om det JVM-guld som vanns för snart ett år sedan, den magiska kvällen den 5 januari 2012.

– Vi har inget guld att försvara. Vi är ett nytt lag och ska ta vårt eget guld, säger backen Tom Nilsson.

Han spelar i Mora sedan han började på stans hockeygymnasium. Att hjärtat klappar för Stockholm, Tyresö och Hanvikens SK är uppenbart. Han pekar och namnger Småkronor han spelat pojkhockey med i AIK, men pratar om Linus Arnesson.

– Linus är ett år yngre än jag men kom upp i vårt lag när vi var 10–11 år. När jag gick till AIK gick han till Djurgården. Det är häftigt att vi är två från lilla Hanviken som spelar junior-VM.

Då, som små, kunde Tom inte ana deras potential.

– Kanske för Linus, han var en talang från början.

Sista året har Tom förstått att de skulle kunna göra sällskap i JVM.

– Jag är jätteglad över att vara uttagen. Sedan jag såg JVM första gången har det varit en dröm att själv spela. Numera är turneringen så stor och så populär att alla vänner vet om att man är med.

Han känner sig inte nervös men säger att det kryper i kroppen av otålighet att komma i gång.

I seniorhockeyn har elitlagen i Storstockholm det kärvt. Ändå är Tom Nilsson inte förvånad över att JVM-truppen domineras av talanger från Stockholms län. Han är själv ett av många bevis på att 08:or sprids till renommerade hockeygymnasier i landet och blir bra.

– Ungdomshockeyn i Stockholm är bra, det är grunden.

Rickard Rakell från Sollentuna och Spånga IS är truppens fixstjärna. Rickard och Tom var lagkamrater i AIK innan deras vägar skildes. Rakell spelar sitt tredje JVM och har om någon råd att ge debutanter.

– Bästa rådet till Tom är att han går ut och spelar sitt spel. Han vet vad han är bra på, precis det ska han göra, säger Rickard Rakell.

Tom är framför allt en defensiv back. Framåt har han denna vinter bokförts för endast ett mål och två assist i allsvenskan. På 26 ungdomslandskamper har han gjort ett mål.

Hur avgör du finalen?

– Finalen är helt jämn när jag får in en riktigt schyst tackling som ger laget energi. Den blir signalen som gör att vi avgör.

Han beskriver sig som lugn, glad och positiv utanför rinken, men lägger inga fingrar emellan på isen.

– Jag var tidigt bra i tacklingsspelet och har utvecklat min tajming. Bra träffar ger mig en kick, säger Tom Nilsson.

Den slutgiltiga 23-mannatruppen spikades efter denna tidnings pressläggning.