Konstnärer från Hökarängen grävde brons i Iran

Den blågula VM-truppen. Två av spelarna, Niklas Bjärnström längst till vänster och Alexander Hult nummer sju i övre raden, bor i Hökarängen.
Den blågula VM-truppen. Två av spelarna, Niklas Bjärnström längst till vänster och Alexander Hult nummer sju i övre raden, bor i Hökarängen.
Sveriges lagledare Farvash Razavi tillsammans med två av spelarna, artisten Dogge Doggelito och arkitekten Morten Johansson.
Sveriges lagledare Farvash Razavi tillsammans med två av spelarna, artisten Dogge Doggelito och arkitekten Morten Johansson.
Nära 22 år efter succén i USA har Sverige tagit brons i fotbolls-VM igen. Den här gången i VM för konstnärer, en välgörenhetsturnering som avgjordes i Iran, och med två Hökarängsbor i truppen.

– Tidigare har sport och kultur varit som två skilda läger, men så behöver det ju inte vara, säger Niklas ”Kludden” Bjärnström, Hökarängens bidrag till VM tillsammans med mittfältskollegan Alexander Hult.

De båda är bildkonstnärer, men i VM deltog även illustratörer, skådespelare, arkitekter och musiker. Varje nation fick dessutom krydda truppen med ”proffs”, alltså spelare som tog plats i laget tack vare fotbollsmeriter snarare än konstnärliga prestationer.

– Men max tre proffs på planen samtidigt. Det var regeln. Det där blev det ju tjafs om förstås. Alla ville vinna. Det var som ett fotbolls-VM i miniatyr, med alla ingredienser.

Nio länder deltog och Sverige gick till semifinal som grupptvåa efter att ha förlorat mot regerande mästarna Rumänien (0–2) och därefter tagit tre raka uddamålssegrar mot Azerbajdzjan, Grekland och Tyskland.

I semifinalen föll man med 2–4 mot hemmanationen Iran, som senare slog Rumänien i finalen. Någon match om tredje pris spelades inte utan Sverige fick dela tredjeplatsen med Turkiet, som också förlorat sin semifinal. Men det fanns bara en bronsbuckla.

– Det blev lite bråk om det där. Vi hade ju förlorat mot de som vann finalen så vi tyckte att vi borde få pokalen. Medan några diskuterade stack jag iväg med den och gömde den. Så den fick vi med oss hem, säger Niklas Bjärnström och skrattar.

Mest känd i det svenska laget var rapparen Dogge Doggelito. Nästa år tänkte Niklas Bjärnström försöka få med en annan musiker, tidigare AIK-spelaren Mats Rubarth.

Ni kan ju höra med Christophe Lallet också, som har spelat i Hammarby och IK Frej i Superettan. Och Kevin Walker i Djurgården!

– Ja, det har du rätt i! Det kan ju bli riktigt bra det här!

Själv spelade Niklas Bjärnström i pojkallsvenskan med Spårvägen och sedan i division 3. Men han la ner fotbollskarriären och flyttade till Australien där han började få problem med droger.

– Det var 1999. Några år senare började jag måla. De senaste tre åren har jag suttit och druckit och målat på krogarna här i Hökarängen, men nu har jag varit helt nykter och drogfri i åtta veckor, säger han.

Den 25 mars har Niklas Bjärnström vernissage med utställningen ”Mirakel” på ”Konstiga fönstret” i Hökarängen. Han hade en utställning, ”Pånyttfödelse”, även i augusti i fjol.

– Jag hade tänkt ta körkort och skepparexamen för pengarna jag fick in, men jag krökade och knarkade bort dem i stället. Det ska jag inte göra den här gången.

En annan idé han har är att uppvakta politikerna i stadshuset för att höra om det finns intresse av att försöka få fotbolls-VM för konstnärer till Stockholm så småningom.

– Nästa år ska det gå i Tokyo, men någon gång kanske vi skulle kunna ha det här i stan! säger Niklas Bjärnström.